Stäng fönster Falkenberg kn, GÄLLARED 4:13 GÄLLAREDS KYRKA
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| FÖRSAMLING 1995 - GÄLLARED BEFOLKNINGSTAL - 1805: 627, 1900: 887, 1995: 466 FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken. LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan ligger högt i norra utkanten av bebyggelsen med skolan liggande i anslutning. Bebyggelsen är belägen i anknytning till Lillån, som i söder ansluter till Ätran. Gamla Prästgården är idag hembygdsgård några hundra meter väster om kyrkan. Landskapet utgörs till största delen av skogsbygd med öppen odlingsmark främst i dalgångarna. På sina håll förekommer ett mycket ålderdomligt odlingslandskap typiskt för skogsbygden, med små terränganpassade, kraftigt stenbundna tegar samt odlingsrösen och stengärdesgårdar. Ett bra exempel är Berg, knappt två kilometer sydväst om Gällared, som är förklarat som riksintresse. Förutom ovan nämnda kan miljön även uppvisa delvis ännu hävdade ängsmarker samt gårdsbebyggelse av hög ålder. RASERAD KYRKA / RUIN - DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Murad rektangulär långhuskyrka med en utbyggd halvcirkelformad sakristia i öster och ett smalare torn i väster. I byggnadens västra del ingår delar av en stenkyrka troligen från äldre medeltid. Äldre lantmäterimaterial indikerar att kyrkan ursprungligen haft ett smalare kor i öster, vars östliga avslutning dock är osäker (Jansson). År 1831 genomfördes en ombyggnad av kyrkan. ÖIÄ:s ritning gällde en östförlängning till ett rektangulärt långhus med halvrund utbyggnad i öster, avdelad i sakristia och magasin. Ritningen följdes i huvudsak, men de gamla tjocka murarna skall ha brutits ner, förutom västgaveln. I västpartiet uppfördes nya, tunnare murar på gammal grund, vilket ökade kyrkorummets bredd. Västtornet tillbyggdes 1856, efter ritningar av arkitekt Johan Adolf Hawerman. EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Kyrkan är utvändigt vitputsad och har stora rundvälvda fönsteröppningar. Det något senare tillkomna tornet har en arkitektoniskt artikulerad västportal, horisontella våningsband samt kröns av en huv och lanternin. Huvudingångar genom tornets bottenvåning samt mitt på långhusets sydsida. Interiören präglas av nyklassicismens formspråk. Väggarna är vitputsade och trätunnvalvet, som nedtill avslutas med en markerad taklist, är målat i ljus färg. Altaruppsatsen är tillika med predikstolen nyklassicistiska arbeten från 1862 och tillverkade av Johannes Johansson i Mjöbäck (en äldre altaruppsats och predikstol, bägge från 1651, finns också i kyrkan). ÖVRIGA UPPLYSNINGAR - Kyrkan har även flera medeltida inventarier, t.ex. ett triumfkrucifix, ett par medeltida träskulpturer samt en dopfunt av gotländsk kalksten. Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2001. |
