Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Laholm kn, HOV 2:18 M.FL. YSBY KYRKA

 Anlaggning - Historik

Historik
FÖRSAMLING 1995 - YSBY
BEFOLKNINGSTAL - 1805: 372, 1900: 963, 1995: 739

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken.

LÄGE OCH OMGIVNING - Ysby medeltidskyrka ligger enskilt i västra utkanten av tätorten. Bebyggelsen radar upp sig längs landsvägen i öster och ett par hundra meter väster om kyrkan passerar Lagan. Socknen består till största delen av öppen odlingsmark i Lagans dalgång. En äldre föregångare till den befintliga kyrkan kan möjligen ha funnits vid byn Hov, men denna har ej kunnat bekräftas genom konkreta fynd.

RASERAD KYRKA / RUIN -

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Den murade kyrkan består av ett rektangulärt långhus med smalare rakslutet kor. I väster ett torn och på korets norra sida en vidbyggd sakristia. Kyrkan är en av Hallands bäst bevarade medeltida sockenkyrkor i tegel, och byggnaden har i huvudsak bevarat sina medeltida mursträckningar. Tornet är dock till skillnad från långhus och kor murat i natursten, men torde ändå härröra från romansk tid. Kyrkan hade förr ett murat vapenhus i söder, som revs vid en ombyggnad 1831. Tornet fick på 1840-talet den nuvarande överdelen. År 1953 tillkom en sakristia i norr.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Kyrkan är utvändigt vitputsad och långhuset har rundbågiga fönsteröppningar. På långhusets nord- och sydsidor finns en trappstegsfris under takfoten, och korets gavelröste är utsmyckat med en trekopplad blindering. Långhus och kor täcks av separata sadeltak och tornet kröns av en flack huv och lanternin. Huvudingång genom tornets bottenvåning i väster. Kyrkan är invändigt vitputsad. I koret finns ett medeltida kryssvalv, medan långhuset täcks av ett högt trätunnvalv. Före 1844 fanns dock kryssvalv även i långhuset. I koret finns en av landskapets mest fullständiga senmedeltida målningssviter, med bl.a. Yttersta domen på östväggen (framtagna och restaurerade 1908-09 och 1953). Korets nuvarande utseende är mycket ett resultat av en restaurering 1953. Då flyttades sakristian, som tidigare var inrymd bakom altaret, till en ny utbyggnad på korets norra sida. Altaruppsatsen från 1760 av bildhuggaren Johan Joakim Beckman flyttades samtidigt till långhuset, varigenom koret frilades. Predikstolen i barock inköptes på 1760-talet från Veinge.

ÖVRIGA UPPLYSNINGAR - Vid kyrkan bevaras cuppan till en medeltida, fyrsidig granitdopfunt (ibland tolkad som en vigvattensfunt).

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2001.