Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Karlskrona kn, FRIDLEVSTAD 6:10 FRIDLEVSTADS KYRKA

 Anlaggning - Historik

Historik
FÖRSAMLING 1995 -FRIDLEVSTAD

BEFOLKNINGSTAL - år 1805: 2975, år 1900: 2998, år 1995: 2261

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken. Sillhövda utbruten 1846.

LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan ligger med prästgård och skola i utkanten av tätorten. Till kyrkan leder en allé. Nordost om kyrkan står en klockstapel med karnissvängd huv och smal spira. Miljön som omfattar flera äldre välbevarade byggnader ligger i sluttningen ner mot Pålyckesjön. Söder om kyrkan har ett större villaområde tillkommit under 1900-talets sista decennier. Socknen är kraftigt kuperad. Åkermarken är tämligen omfattande och återfinns i landskapets lägre partier. Socknen ligger nordväst om Karlskrona.

RASERAD KYRKA / RUIN -

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING – Den murade kyrkan består av rektangulärt långhus med smalare, absidförsett kor och sakristia i norr. Kyrkan med långhus och kor härrör troligen från omkring 1200. Eventuellt kan ett torn ha funnits i väster. I norra muren, vid övergången mellan långhus och kor, finns en brunnsliknande trappa, som numera är avskuren nedtill; enligt en tolkning har trappan fungerat del av en försvarsanordning som även innefattade kyrkans vindsutrymme. Sakristian tillkom 1714, och 1779-81 förlängdes långhuset åt väster. Kyrkan har haft vid långhusets sydvästra del ett vapenhus av putsad gråsten, tidigast omtalat 1665, som revs på 1800-talet.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Kyrkan har vitputsade fasader och rundbågiga fönster. Långhus och kor täcks av sadeltak, sakristians tak är valmat, över absiden ett kontak. Exteriören har fortfarande medeltida prägel, fönstren har dock vidgats senare. Kyrkans tak förstördes under Nordiska sjuårskriget (1563-70), och nya ytter- och innertak uppfördes under 1500-talets senare del. Kyrkans ingång är belägen i väster. Långhus och kor täcks sedan 1838 av trätunnvalv. Predikstol och dopfunt är från 1600-talets senare hälft, så även altaruppsatsen på södra långväggen. Bänkinredning och läktare är från 1800-talet. En inre restaurering genomfördes 1914 efter ritningar av arkitekten Theodor Wåhlin.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1997 / Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2000, rev. 2008.