Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Västervik kn, PILA 1:1 HALLINGEBERGS KYRKOGÅRD

 Anlaggning - Historik

Historik
Kyrkogårdens historik
Medeltid Enligt landskapslagen skulle kyrkogården vigas av biskopen i samband med att han inviger kyrkan. Kyrkogården skulle ha ett stängsel. Det markerar det område där kyrkobalken gäller och håller djuren ute. Ansvaret för underhållet av stängslet var uppdelat styckvis på församlingsborna.
1706 Lantmäteriets äldsta karta som avbildar kyrkan och kyrkogården.
1862 Utvidgning på sydöstra sidan.
1864 Utvidgning på nordöstra sidan och en stenmur anlades runt hela kyrkogården.
1888 Nya kyrkogården invigds 17 juni, den norra delen tillkommer. Det östliga området med gräsmatta, som idag ligger utanför inhägnanden, var kyrkogård fram till denna tidpunkt. 7
1897 Brukare från varje hemman gjorde kördagsverken år kyrkogården. Man förberedde för planteringar.
1898 En trädgårdsmästare anlitades för att anlägga planteringar på kyrkogården.
1901 Järnstaket, på östra sidan av kyrkogården, uppfördes.
1905 Kvarter F, tas i bruk. Den första begravningen var prostinnan Sofia Redelius född Rydberg.
1923 Gräsmattor anläggs på de norra kvarteren.
1929 Gravkarta upprättades för kyrkogården, som har samma utsträckning som i dag.
1931 Järnkorsen på kyrkogården samlas på ett ställe på kvarter A. Korsen är från 1700- och 1800-talet och restes över vallonättlingar som var bruksarbetare på Ankarsrum.
1936 Gravkapellet med tujahäcken framför uppförs efter ritningar av Johan Erik Fant.
1947 Vattenledningen drogs fram till kyrkogården.
1953 Tuja, spirea och ölandstok planteras på norra kvarteren.
1957 Ytterbelysning till kyrkan och gravkapell projekteras, ATA.
1959 Häck av avenbok planteras på den östra sidan.
1990-tal Igenläggning av gångar, grusgångarna lades med stenmjöl, borttagning av grusgravar och stenramar, de knuthamlades almarna togs bort och nya tujor samt hagtornsträd planterades istället.