Stäng fönster Mellerud kn, KARIHAGEN 1:6 GRINSTADS KYRKA
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| GRINSTADS KYRKA FÖRSAMLING 1995: GRINSTAD BEFOLKNINGSTAL - år 1805: 1119, år 1900: 1544, år 1995: 611 FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken. LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan kröner en liten kulle, väl synlig på Dalsboslätten en knapp mil sydväst om Hjortens udde. RASERAD KYRKA / RUIN - DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Den murade kyrkan består av ett rektangulärt långhus med tresidigt avslutat korparti, sakristia i öster samt torn i väster. I långhusets västra del finns betydliga murpartier av en tegelkyrka bevarade, från 1200-talets mitt eller senare hälft. Kyrkans ursprungliga utformning i öster är inte känd. Det befintliga korpartiet är sannolikt resultat av en ombyggnad under 1600-talet. Ett murat vapenhus uppfördes i väster troligen under 1700-talet. Detta revs 1862 och ersattes av tornet på samma plats. Sakristian tillbyggdes 1939, efter förslag av arkitekt Yngve Kernell. EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Kyrkans vitputsade exteriör präglas huvudsakligen av förändringar vid 1800-talets mitt. De stora, rundvälvda muröppningarna erhöll nuvarande form 1854. Det 1862 tillfogade västtornet erhöll en utformning med kransgesims, flack huv och högrest lanternin i nygotik. På långhusets södra sida finns en i senare tid igenmurad portalöppning markerad i putsen. Ingångar nu i väster via tornets bottenvåning och på långhusets sydsida. I kyrkorummet, som har vitputsade väggar och platt innertak, finns vissa spår efter medeltidskyrkans utsmyckning - däribland en labyrint troligen från 1200-talets mitt på den norra långhusmuren. Flera tillvaratagna byggnadsdelar kan härröra från ett med byggnaden samtida korvalv. Läktaren i långhusets västra del, med utsvängda sidor och utbuktande, halvrunt mittparti härrör troligen från 1700-talet. Predikstolen är ett verk av Erik Grund från 1774, medan altartavlan utfördes av Benjamin Wall 1807. Bänkinredning från 1936. Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1994 / Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2000. |
