Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Linköping kn, LJUNG 1:9 LJUNGS KYRKOGÅRD

 Anlaggning - Historik

Historik
Kyrkogårdens historik
Uppgifter om kyrkogårdens historik har i huvudsak hämtats från Östergötlands
länsmuseums topografiska arkiv och bibliotek. Uppgifter om äldre lantmäterikartor är
hämtade från Lantmäteriets websida.

Det kan antas att kyrkogården i Ljung på vanligt vis växt fram kring den medeltida
kyrkan. Mycket lite kan sägas om kyrkogårdens ålder, eftersom inte heller kyrkplatsens
ålder går att fastställa. Sannolikt tillkom Ljungs kyrka dock som gårdskyrka till en
stormansgård på platsen, Ljungs säteri låg tidigare intill kyrkan.
Ingenting finns idag bevarat av medeltidens begravningsskick.

Vid mitten av 1600-talet härjade en våldsam eld i Ljung som ödelade hela byn, kyrkan,
kyrkogården och dess gravvårdar. En ny kyrka uppfördes.

Vid 1600-talets slut renoverades den klockstapel som stod på kyrkogården.
På arealavmätningskartan från 1696 har kyrkogården den rektangulära planformen som
den har idag.

Fram till mitten av 1700-talet, då en korsarm tillbyggdes, fanns ett gravvalv över släkten
Ahlgren vid kyrkan.

Sannolikt omgestaltades kyrkogården också i samband med att den nuvarande kyrkan
stod färdig 1798 på initiativ av riksrådet och lantmarskalken Axel von Fersen d ä.
Samtidigt uppfördes ett gravvalv i kyrkan där von Fersen d ä, som avlidit redan 1794,
var den förste att begravas. Von Fersen d ä var under många år lantmarskalk, dvs
ordförande i Riddarhuset, och talesman för adelsståndet och därmed en betydelsefull
politisk kraft i landet.

Även sonen, den berömde Axel von Fersen d y, är begravd i gravvalvet. Denne var i sin
ungdom chef för regementet Royal Suedois i Frankrike och deltog som ett av de högsta
befälen i LaFayettes franska undsättningskår till amerikanarna under frihetskriget, där
han bland annat deltog i slaget vid New Orleans.

Von Fersen var nära vän med kungaparet i Frankrike och hade till och med en förmodad
kärleksaffär med drottningen, Marie Antoinette. Han organiserade också två flyktförsök
för deras del undan den franska revolutionen.

I Sverige blev han en inflytelserik politiker och liksom fadern lantmarskalk. 1810 föll
han offer för och dödades av en lynchmobb på torget utanför Riddarhuset. Denna var
troligen iscensatt av politiska motståndare, och fullt tillräckligt med trupper för att
kunna ingripa fanns på plats utan att något räddningsförsök gjordes. I gravvalvet vilar
också ytterligare åtta närmare släktingar avlidna mellan 1800 och 1849.

Om släkten von Fersen minner även ett
gravmonument framför kyrkan
Inne i kyrkan förvaras också två
begravningsvapen. I kyrkan finns Axel
von Fersens minnesplakett skänkt av
Amerikanska staten 1990 som tack för
hans insatser i frihetskriget (till vänster).
Invid monumentet finns en stor
informationstavla om Ljung och von Fersen.

Norr om koret ligger tio större röda kalkstensgravhällar utlagda. Flera av dessa är idag
mycket svårlästa. Lyckligtvis är de inventerade och avritade av Sune Ljungstedt på
1980-talet, se bilaga till denna rapport. Samtliga är från slutet av 1700-talet och början
av 1800-talet.

Mot östra muren står också två äldre vårdar lutade. De är huggna med barockens
klassiska stildrag och båda är försedda med änglar och hjärtan. De var ursprungligen
resta över rättaren Anders Håkanson, död 1752 efter att ha tjänstgjort som rättare på
Ljungs slott i 36 år, och nämndemannen Nils Jonson i Släta, död 1756.

I Ljungstedts inventering ingår också en sönderslagen gravsten från 1844 av vilken
Ljungstedt hittade sex fragment i östra muren samt ytterligare fem gravvårdar från sent
1700-tal och tidigt 1800-tal vilka togs bort från kyrkogården 1989. Sammantaget finns
det alltså uppgifter om och ett stort antal vårdar bevarade som är ungefär samtida med
den nya kyrkans uppförande.

De äldsta på plats bevarade gravvårdarna står båda i kvarter IV öster om koret. En
vacker kalksten rest över skolläraren och organisten Israel Allin 1892 och en liten smal
grå kalkstensvård med en barockängel och text i guldbokstäver rest över den ettåriga
flickan Evi, död 1896.

1929 togs ett flertal träd ned på kyrkogården vilket vållade en del debatt i bland annat
Östgöta Correspondenten.

Kyrkogården har idag mycket få gravvårdar som är äldre än ca 1960. Detta tyder endera
på att en relativt radikal omläggning av kyrkogården gjorts vid denna tid, eller att man
under de senaste årtiondena haft som bruk att plocka bort alla äldre vårdar.
Kyrkogårdsutvidgningen och tillkomsten av minneslunden skedde i början av 1990-
talet.