Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Falköping kn, ÅSARP 19:1 M.FL. ÅSARP - SMULA KYRKA

 Anlaggning - Historik

Historik
FÖRSAMLING 1995 - ÅSARP-SMULA

BEFOLKNINGSTAL - 1805: 686, 1900: 909, 1995: 957

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken. Sammanslagen med Smula 1991 (Åsarp-Smula församling). Solberga införlivad 1998.

LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan, som sedan 1830 är gemensam för Norra Åsarp och Smula, ligger i järnvägssamhället söder om Falköping. Socken omflytes av Ätran i öster, norr och väster och utgör med talrika fornlämningsmiljöer riksintresseområde.

RASERAD KYRKA / RUIN - I: Murad absidkyrka med västtorn, sannolikt uppförd under 1100- talet eller 1200-talets första hälft. Enligt en akvarell från 1829 hade kyrkan ett murat vapenhus i söder, av okänd datering. Raserad i samband med att ny kyrka uppfördes, troligen på samma plats.

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Den nuvarande stenkyrkan har rektangulärt långhus med polygonalt korutsprång i öster, västtorn och sakristia norr om koret.
II: Ny stenkyrka uppfördes 1830 gemensamt av församlingarna Norra Åsarp och Smula. Kyrkan byggdes byggdes på dålig grund med sviktande murar som följd. Av denna kyrka kvarstår delar av långhuset och tornet. III: Kyrkans nuvarande plan är resultat av en nybyggnad 1883 efter ritningar av Helgo Zettervall, delvis med återbruk av föregångarens murar. Ny sakristia tillbyggdes 1939-40, efter ritning av arkitekt Knut Nordenskjöld.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Vitputsad exteriör i nygotiskt formspråk med spetsbågiga muröppningar, perspektivportaler och en spetsig tornhuv. Ingångar i väster via tornet samt mitt på långhusets nord- och sydsida. Interiören får sin karaktär av den öppna, synliga takkonstruktionen. Det mångkantiga korutsprånget har tre stora, spetsbågiga fönster som ger ljus och rymd. Koret avskiljs från långhuset genom en gotiskt formad triumfbåge. Interiören omdanades vid restaureringen 1939-40 efter Nordenskjölds förslag; bl. a. borttogs då korets ursprungliga sakristiskrank och A. G. Ljungströms kormålningar. Altaret flyttades in i det förutvarande sakristiutrymmet. Vid restaureringen 1969-70, efter förslag av arkitekt Anders Ekman, inbyggdes smårum för skilda funktioner under västläktaren och kyrkorummet erhöll en ljusare färgsättning. Vid restaurering 1995-96 ommålades interiören om utifrån kyrkans originalfärgsättning.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1995 / Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2001.