Stäng fönster Höganäs kn, SPÄTTAN 1 ULLA MOLINS TRÄDGÅRD
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| Ulla Molins trädgård är en privat trädgård i ett egnahemsområde i Höganäs. Trädgården utmärker sig genom att den skapades och formades av trädgårdspionjären Ulla Molin under sitt ägande från 1978 och fram till åren innan sin död 1997. Ulla Molin, trädgårdspionjären Ulla Molin, född Månsson 1909, växte upp i nordvästra Skåne med en far som var lantbrukare och en mor som var lärarinna. Intresset för trädgård började i ung ålder och hon utbildade sig bland annat vid Fredrika Bremer-förbundets trädgårdsskola i Båstad. Under sin tid i Stockholm under 1930-talet skrev hon artiklar i tidskriften Hem i Sverige som var organ för Nationalföreningen mot Emigrering. I samband med detta träffade hon sin blivande man K G Molin vars far var grundare av denna förening som främjade byggandet av egnahem och fördelade många tomter. Hon fortsatte senare som redaktör för denna tidskrift som senare blev ett forum för ideologiska strömningar som ledde fram till funktionalismens genombrott. Under 1939-40 stod hon som redaktör för Hemträdgården - svensk trädgårdskalender. Hon gav ut skrifterna Min Balkong, Trädgårdsrecept, Trädgården sommarrummet och Blommor i fönster. Genom sitt bidrag till idétävlingen Uterummet 1960 fick hennes vinnande förslag ställas ut på Norrvikens trädgårdar i Båstad. Denna trädgård finns delvis fortfarande kvar. Ulla Molin fick under sin verksamma tid flera utmärkelser. När familjen Molin flyttade ner till Ingelsträde i Höganäs kommun 1967 startade de Gröna Gården i Helsingborg där man genom rådgivning och utställningar skapade en miljö för idéer inom trädgård. I samband med detta inleddes samarbetet med formgivaren Signe Persson Melin. Ulla Molin började nu även arbeta som trädgårdsarkitekt och konsulterades framför allt av trädgårdsägare i Skåne men gjorde även en del innerstadsgårdar i Stockholm. Ulla Molin fortsatte att ge ut skrifter som På balkong och terrass material/möbler/växter och Skönt kring grönt båda med illustrationer av Lisa Bauer. I skriften Leva med trädgård skrev hon om de egna trädgårdarna i Ingelsträde och Höganäs. Ulla Molin avled 1997 och trädgården i Höganäs gick då över till nya ägare. Trädgårdar i tiden Med egnahemsrörelsen gavs fler möjlighet till ägande av det egna hemmet. Från att ha varit en företeelse för de bättre ställda kom även trädgårdarna med dess odling att under 1920- och 30-talen bli mer vanliga hos gemene man. Med trädgårdsstaden som influerande stadsbyggnadsideal kom det gröna i större fokus. Idealen från de klassiska parkerna frångicks, och istället skapades nu trädgårdar utifrån arkitektoniska formspråk som var mer anpassade efter omgivningen och tomtstorlek. Tanken med hus och trädgård som en helhet som skulle planläggas tillsammans fick genomslag. Trädgårdsarkitekten gick från att vara praktiskt utförande till att vara mer rådgivande och skapande. Det togs även fram skrifter för att förmedla budskapet om trädgårdens betydelse i den nya egnahemsrörelsen. Med den funktionalistiska trädgårdsstilen som presenterades på Stockholmsutställningen 1930 var tankarna att skapa enkla men vackra trädgårdar som svarade mot ägarnas behov. Det skulle vara stora gräsytor, plattsättningar och sittplatser nära huset. Trädgård och växtmaterial skulle utformas efter platsens förutsättningar. Under 1940-talet skulle intresset för småhusens trädgårdsplanering minska vilket däremot medförde att Ulla Molin reagerade genom sina artiklar och det skapande en debatt vilket ledde till förnyat intresse under 1950-talet. Parallellt med framsteg inom utvecklingen av byggnadsteknik växte ur egnahemsrörelsen tolkningen av standardisering, och det som Ulla Molin värnat om med småhusstaden blev istället till byggandet av miljonprogrammets områden. Genom Ulla Molins engagemang överlevde dock småhusens trädgårdskonst under 1960-och 70-talen då de storskaliga byggnadsprojektens tid rådde. Idag ser vi åter ett ökat intresse för trädgårdar, och Ulla Molins formideal och tankar återfinns i mycket. Trädgården i Höganäs Ulla och K G Molin flyttade till huset på Tallgatan 6 i Höganäs 1978 och började då arbetet med att anlägga trädgården. Av den äldre trädgården behölls i princip bara oxelhäcken mot de tre gatorna och ett äppleträd från en bondgård som tidigare funnits på platsen. Det var enlig uppgift också dessa som fällde avgörandet när Ulla Molin valde att slå sig ner på Tallgatan 6. Huset på Tallgatan stämde delvis inte med Ulla Molins tankar om en nära koppling mellan inne och ute. Detta förbättrades genom en tillbyggnad i väster med stora glasytor och uppbyggd terrass. Samtidigt byggdes vid entrén en rymligare trätrappa ovan den gamla i betong. Delar av huset har också låtit döljas med klippta buskar och klättrande växter som planterats nära huset. Ett annat sätt har varit att placera krukor med växter på terrass och trapp. Ulla Molin skapade trädgården mycket utifrån kompositioner av form, bladverk och kontraster. Blommande växter var i en mycket återhållsam stil med milda harmonierande färger som t ex vitt och silvrigt grått samt rosa och blå-lila. På våren då trädgården står lite sparsam och avvaktande kunde däremot färgglada lökväxter kombineras med perenna marktäckande växter då dessa kompletterade varandra och blommade vid olika tider. Trädgården som är utan regelrätta rabatter skapades med formationer och växtfält, där trampade jordgångar med sidor av designad kantsten, konstnärligt lagda tegelplattor och grusbelagd partier delar upp fälten. Växtval gjordes ofta utifrån platsens förutsättningar och frodiga planteringar skapades genom delning och sticklingar. Ulla Molin hade förmågan att se växters utveckling och nya planteringar var ett aktivt formgivningsredskap mer än en skötsel. Ulla Molin hade tanken att trädgården skulle vara lätt att sköta. Med mycket marktäckare hindrades ogräset men krävde ändå sin skötsel. Växtmaterial kunde vara hämtade från historiska sammanhang och miljöer men senare inspirerades Ulla Molin även av växters historia utifrån andra kulturer som till exempel Japan. Växter klipptes och formades för att skapa tätare växter som kunde hindra vind och samtidigt ta mindre plats, men även för skapande av dess form och för att få ett växtsätt som var stadigt och balanserat. Med rundklippning av växter erhölls ett kultiverat och harmoniserat uttryck som återkommer i Höganästrädgårdens olika rum. Här är det framför allt idegran och buxbom som traditionellt kopplas till kulturlandskap och historiska stilträdgårdar som beskars till formationer. När det gällde vintergröna växter skilde sig Ulla Molin från samtidens syn på det sättet att hon ville använda traditionella buskar som idegran och buxbom, inte exotiska barrväxter som med tiden blev för stora. Hon såg värde med att dessa kunde lysa upp när allt annat var kalt men efterlyste realism i förhållande till den rådande vurmen för det vintergröna. KÄLLA: Beslut Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Skåne län, 2010-04-29, Dnr 432-47059-03 |
