Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Sollefteå kn, ÅDALS-LIDENS KYRKOJORD 17:1 ÅDALS-LIDENS KYRKA

 Anlaggning - Historik

Historik
HISTORIK FRÅN KYRKOBYGGNADER 1760-1860 - Ådals-Lidens kyrka har föregåtts av en medeltida stenkyrka, som förstördes av brand under 1600-talet, varefter en ny tornlös kyrka av trä uppfördes på samma plats, som låg något norr om den nuvarande kyrkplatsen. Under slutet av 1700-talet var träkyrkan i så dåligt skick, att man beslöt om ett nytt kyrkobygge. Ritningar till en tornlös kyrka med valmat sadeltak och pilastrar utmed fasaderna utfördes av Simon Geting 1817. Ritningarna reviderades vid granskningen på ÖIÄ av P W Palmroth. Så sent som 1784 hade snickaren och bonden Pehr Andersson Löfling byggt en mästerlig klockstapel till den gamla kyrkan. En fantasirik variant av den lokalt rikt förekommande typen med lökkupol. Troligen fann församlingen den otidsenlig och svår att underhålla, varför man redan 1818 vände sig till ÖIÄ med begäran om en ny ritning med torn över sakristian, vilket beviljades. Till det gamla förslaget tillfogade Palmroth en kraftig takryttare, som skulle hysa klockorna. Som byggmästare anlitades Erik Ersson från Gafsele i Åsele socken, som också byggt en kyrka i Fredrika. Grunden lades 1817 och kyrkan stod färdig 1820. Den nya kyrkan invigdes 20 oktober 1820. Samma år revs den gamla kyrkan och försåldes fyra år senare till två Näsåkersbor.

PLAN OCH MATERIAL - Rektangulär kyrkobyggnad med kor i öster och huvudingång i väster samt mittingång på sydsidan. Sakristia och skrudkammare bakom koret under samma tak som kyrkan för övrigt. Beträffande utrymmet bakom korväggen följde man Getings förslag till indelning och försåg östgaveln med två mindre ingångar.
Träkyrka uppförd i en slags korsvirkeskonstruktion utan mellanliggande fast fyllning. 1,5 m i väggtjocklek, inberäknat ytter- och innervägg med luftspalt däremellan. Fasaderna täckta med vitmålad panel. Gavelfälten klädda med vitmålade spån. Kopparplåt på taken. Ursprungligen var fasaderna gulmålade med vita pilastrar och även taken var täckta med spån.

EXTERIÖR - Den godkända ritningen följdes i princip, dock kom pilastrarna att sluta under den neddragna taklisten och fönster- och dörröppningarna avslutades tresidigt upptill i ytterlivet, inte rundbågiga som fönsterbågarna och portarna. På grund av de dubbla väggarna är fönsterna ovanligt djupt indragna för att vara en träkyrka. Kraftig takryttare i form av en lanternin med inbyggd klockbock över sakristian och skrudkammaren. Lanterninen var ursprungligen mycket enklare utförd och avslutad med en enkel pyramidhuv. Utförandet återgick på den godkända ritningen förutom att en låg gördelgesims hade uteslutits. 1914 tillkom den nuvarande utformningen. De fordom rundbågade ljudluckorna förvandlades till rektangulära för att ge plats åt tornur.

INTERIÖR - Ett harmoniskt kyrkorum dominerat av korväggens skenperspektiv. Kyrkorummet täckt med ett relativt högt vitmålat trätunnvalv. De kraftiga blåmålade taklisterna utmed långsidorna är tillkomna vid 1914 års renovering. Den blåa färgen återfinns i draperimålningen bakom predikstolen. Rosafärgade väggar med vita lisener och fönsteromfattningar. Korväggens vita träpanel framhäver den arkitekturfond med skenperspektiv och draperimålning som målades direkt på väggen år 1826 av Per och Göran Sundin. Målningens mening förklaras i ett protokoll från 1828: "Ett tempel, der en förlåt, som tillförne beslöjat upplysningen nu till det mästa är uppdragen, för att utmärka upplysningens stigande". Ursprungligen stod ett stort förgyllt eller gulmålat träkors på altaret framför den målade fonden (nu förvarat i ett förråd utanför kyrkan). I dag är mitt framför målningen fästat ett krucifix. Till att börja med övertogs predikstolen, tillkommen 1703, från den gamla kyrkan. Den nuvarande predikstolen, vitmålad med förgylld dekor, är snidad 1844 av Zackris Persson från Lidgatu, som till sin hjälp hade Nils-Olof Nilsson-Nyhlén. Dopängeln är en 1844 omgjord medeltida Maria Magdalenaskulptur.
Läktaren och troligen även den slutna bänkinredningen är samtida med kyrkan. Orgelfasaden tillhör kyrkans första orgel byggd 1912 av E A Setterquist & Son. Nuvarande verk byggt 1972. Ursprungligen var kyrkans inredning målad i pärlgrått, dagens färgsättning härstammar från 1964 års renovering.

Källa: Kyrkobyggnader 1760-1860. Del 4, Härjedalen, Jämtland, Medelpad och Ångermanland. 1997