Stäng fönster Falkenberg kn, EFTRA 7:20 M.FL. EFTRA KYRKA
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| FÖRSAMLING 1995 - EFTRA BEFOLKNINGSTAL - 1805: 682, 1900: 1366, 1995: 744 FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken. LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan liksom bebyggelsen i Eftra är tämligen höglänt belägen på bergsidan till Klockebjäret. Kyrkan ligger mitt i bebyggelsen som ligger utsträckt längs landsvägen. Strax söder om kyrkan finner man skolan. I miljön kring kyrkan återfinns lämningar efter hålvägar som antyder områdets betydelse i forna tiders kommunikationsnät. Socknen ligger i kustnära dalgångsbygd till största delen bestående av öppna odlingsmarker, främst belägna i Vastadalen. Vastadalen bildar riksintresse med sitt levande och välhävdade landskap. Stora inslag av förhistoriska lämningar, traditionell bondebebyggelse liksom kyrka och storgårdar av medeltida ursprung är några spännande inslag. RASERAD KYRKA / RUIN - DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Murad stenkyrka bestående av ett rektangulärt långhus med rak avslutat korparti i öster, en sakristia utbyggd på östgaveln samt i väster ett torn. I: Stenkyrka med romansk planform, bestående av rektangulärt långhus och smalare kor. Kyrkan ombyggdes 1777-1779 (ÖIÄ:s ombyggnadsritning från 1776 visar ett smalare kor med halvrund avslutning i öster; huruvida denna återger ett absidkor eller en sakristietillbyggnad får dock betecknas som osäkert). Enligt ritningen förlängdes då långhuset i väster och ett torn tillfogades. Kyrkan revs med undantag av tornet i samband med uppförandet av en ny kyrka på samma plats. II: Långhus och sakristia uppförda 1822-24 efter ritningar av arkitekt Carl Gustaf Blom Carlsson, i anslutning till det äldre stentornet. EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Kyrkan är utvändigt vitputsad. År 1887 förhöjdes tornet och fick då karnissvängd huv och lanternin. Ingångar genom tornets bottenvåning samt mitt på långhusets nord- och sydsidor. Kyrkans interiör förändrades vid en restaurering 1891-93, efter ritningar av arkitekt Adrian Crispin Peterson, där kassettering av taket med listverk och målningar ingick. Även antikiserande drag tillkom då, exempelvis pelare och pilastrar som uppbär en klassisk fris, altaruppsatsen i samma stil, samt fönstrens omfattningar. Ny restaurering 1931, efter förslag av arkitekt Axel Forssén, innebar bl. a. att taket inkläddes med träfiberplattor. Ett framträdande, modernt inslag i kyrkorummet är östväggens al frescomålningar som utfördes 1962 av konstnären Waldemar Lorenzon. Vid 1976 års restaurering framtogs åter kassettaket från 1893. Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2001. |
