Stäng fönster Stockholm kn, FÖRSAMLINGSHUSET 6 MARIEHÄLLSKYRKAN
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| HISTORIK FRÅN STOCKHOLMS STADSMUSEUMS KYRKOKARAKTÄRISERINGSPROJEKT. Mariehällskyrkan uppfördes 1922-24, ursprungligen som församlingshus för Bromma församling, och invigdes 1925. Arkitekt var Carl Alfred Danielsson-Bååk (1872-1967), som även ritade villor för AB Hem på landet och under 1900-talets första decennier ett flertal flerfamiljshus i Stockholms innerstad. 1972 invigdes den f d hörsalen/kyrksalen som kyrka och fick namnet Mariehällskyrkan. 1916 inkorporerades Bromma socken med Stockholms stad varvid Bromma blev egen församling efter att tidigare bildat ett pastorat tillsammans med Sundbyberg. 1920 beslutades att ett församlingshus med bl a bostad för församlingens komminister skulle byggas i Mariehäll. 1922 började byggnadskommittén sitt arbete och i slutet av år 1924 stod byggnaden klar. Enligt nybyggnadsritningarna kunde en hörsal med 171 platser, dagens kyrkorum, kopplas ihop med en "föreläsningssal och läsrum", det som idag kallas församlingssal. Vidare fanns här bibliotek och församlingsexpedition samt tre tjänstebostäder, bl a en komministerbostad. Mariehäll var vid denna tid en stadsdel som dels bestod av villabebyggelse av varierande ålder, dels av stora hyreskaserner. De senare hade uppförts för arbetarna som var knutna till de industrier och fabriker som vuxit upp här sedan slutet av 1800-talet. 1972 invigdes kyrksalen till kyrka av biskop Ingmar Ström. KÄLLFÖRTECKNING ATA Antikvarisk-topografiska arkivet BNA Byggnadsnämndens arkiv SSM Stockholms stadsmuseums arkiv Illerstad, L, Nya Svenska kyrkor, del I Svealand, RAÄ 1990:2, Stockholm 1990 Kommunalhuset - Bällsta församlingshus - Mariehällskyrkan, broschyr 1975 Nilsson, C, Kyrkguiden. Vägledning till kyrkorna i Stockholms stift, Stockholm 2001 Söderström, G m fl, Stockholm utanför tullarna. Nittiosju stadsdelar i ytterstaden, Stockholm 2003. Uppgifterna är sammanställda av Stockholms stadsmuseum 2007. HISTORIK FRÅN NYA SVENSKA KYRKOR - Kyrkan med församlingslokaler är inrymd i en rektangulär och vitputsad tegelbyggand som tidigare även var kommunalhus. Den är uppförd i två våningar med valmat tegeltak och har delvis hög sockel. Kyrkans entréplan ligger på norra långsidan och är uppterrasserad. Den nås från väster med trappor. Kyrkorummet går genom båda våningarna på den västra gaveln och har korabsid mot söder med ett cirkulärt färgglasfönster. Församlingssalen bildar en korsarm som kan avskiljas med skjutdörrar. Källa: Illerstad, Lennart: Nya Svenska kyrkor. D1, Svealand. 1990 |
