Stäng fönster Gotland kn, VISBY S:TA MARIA 23 GILDHUSET
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| KVARTERET S:TA MARIA - S:ta Maria är ett av Visbys största kvarter. Det är långsmalt till formen och sträcker sig från Norderport i norr till Övre Finngränd i söder. I väster gränsar kvarteret till Norra Kyrkogatan, Västra Kyrkogatan och Ryska gränd. I öster avgränsas kvarteret av klintväggen, med undantag av den södra delen, som delvis är placerad ovanpå klinten och där gränsar till Nygatan i öster. Före den nu rådande fastighetsindelningen hörde kvarterets tomter till Klinteroten, Norderroten och S:t Hansroten. I kvarterets södra del nedanför klintkanten ligger domkyrkan S:ta Maria, som började anläggas redan vid slutet av 1100-talet. I och med kyrkans uppförande tillkom en medeltida bebyggelse i anslutning till kyrkan, bestående av större stenhus placerade längs Ryska gränd och i den södra delen av Norra Kyrkogatan. Enligt 1646 års karta hade kvarteret redan vid den här tiden i stort sett erhållit nuvarande utbredning och kvarteret var uppdelat på tjugo fastigheter. Under 1600-talet omgavs kvarterets medeltida stenhusbebyggelse kring domkyrkan av en mindre trähusbebyggelse, i form av stugor av knuttimmer eller skiftesverk. Dessa efterföljdes av den stora bebyggelseutveckling som hela Visby stad präglades av under början av 1700-talet. Vid denna tid uppfördes övervägande skiftesverkshus, ofta placerade invid gatan. Kvarterets tomtindelning har förändrats under århundradena, numera är det indelat i 34 fastigheter. I dess södra del domineras stadsbilden av domkyrkan och den öppna omgivande kyrkogården. Av den övriga medeltida bebyggelsen kvarstår endast den välbevarade stenbyggnaden, Johan Målares hus på S:ta Maria 37 strax söder om domkyrkan. Norr om domkyrkan finns två stenbyggnader från 1700- och 1800-talen, vilka hör till kyrkan och utgör församlingshus. I övrigt präglas kvarteret i huvudsak av den småskaliga träbebyggelsen från 1700-talet som till stor del är bevarad, dock med de moderniseringar och förändringar som 1800- och 1900-talen medfört. Med några få undantagna fastigheter, där ny bebyggelse uppförts under 1900-talet, har kvarteret S:ta Maria en bevarad ålderdomlig karaktär och struktur. Den största delen av kvarteret är belägen nedanför klinten och ingår dels i norra stadsdelarna, S:ta Maria 1-21, och dels i domkyrkoområdet, S:ta Maria 22-23, 27-29 och 35-37. Fastigheterna ovanpå klinten i kvarterets sydöstra del, S:ta Maria 30-34, hör till Norra Klintens bebyggelse. S:TA MARIA 23 - Fastigheten är belägen nedanför klintkanten och angränsar i norr, söder och väster till Västra Kyrkogatan. I mitten av fastigheten ligger Visbys medeltida domkyrka, S:ta Maria, som började byggas i slutet av 1100-talet. Kyrkan omges i söder av en svagt sluttande gräsmatta och i övrigt av en stenläggning. Nedanför klinten finns äldre gravhällar lutade mot klintväggen och på gräsmattan i söder finns vissa gravstenar och gravhällar kvar. I väster ligger tomten något upphöjd över gatunivån. Tomten har omgivits av en medeltida bogårdsmur som revs 1863, vars stenar användes som fyllning i den yttre hamnpiren som då höll på att byggas. Idag kan muren endast påvisas under mark i nord och nordost, med undantag av den norra stigluckan som fortfarande finns kvar. Vid Ryska gränd i söder finns en kyrkogårdsport i kalk- och sandsten från 1600-talet. Den är dock flyttad från sin ursprungliga position mittemot Södra Kyrkogatan. I tomtens nordöstra hörn finns en byggnad som används som församlingshus. I källaren finns bevarade medeltida tunnvalv. Det medeltida murverket sträcker sig två våningar. Huset lär under medeltid ha fungerat som skola. Under 1400-talet brandhärjades byggnaden. Vid slutet av 1600-talet kallades huset "gamla skolan", medan det 1697 benämndes "gamla gildhuset". Senare användning har varit vinkällare. År 1858-59 uppfördes ett magasin/redskapshus på de medeltida ruinresterna. År 1899 skall vinden ha inretts till vaktmästarbostad och under 1900-talet har byggnaden använts som värmecentral för domkyrkan. Ännu ett medeltida hus i sten har påvisats, men då endast som lämningar under mark. Det har varit beläget utmed södra sidan om nuvarande församlingshuset på S:ta Maria 22, med gaveln invid Norra Kyrkogatan. Församlingshuset är vid norra långsidan sammanbyggt med huset på fastigheten S:ta Maria 22. Söder om församlingshuset finns ett mindre förråd byggt kring 1980. KÄLLA: Visby innerstad - en bebyggelseinventering. Del 1. (2002). Huvudred. Hansson, Joakim. C O Ekblad & Co, Västervik. ISBN: 91-88036-48-0 |
