Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Norrköping kn, ÄTTETORP 1:48 ÄTTETORPSKYRKAN

 Anlaggning - Historik

Historik
Kyrkogårdens historik
Ättetorp, som gett kyrkan i Åby dess namn, var en gård som är försvunnen sedan långt
tillbaka. 1649 donerades detta kronohemman till överstelöjtnanten Seved Ribbings
minderåriga barn. Sonen Sven Ribbing tog sedan över denna gård men dog 28 år gammal.
Alla hans barn hade året innan gått bort. Därför tog hans änka Christina Leijonsköld över
gården och hade den i nära sextio år. 1720 avträdde hon Ättetorp som sedan fick många olika
ägare. Vid mitten av 1800-talet började den forna gästgivaregården Lilla Åby att förvandlas
från en ren jordbruksbygd till en tätort – ett drabantsamhälle till Norrköping. Ett
bomullsspinneri anlades i närheten och järnvägen drogs fram genom bygden. Åby blev ett
nytt samhälle som 1918 vuxit så pass mycket i omfång och befolkningsantal att det blev
nödvändigt att anlägga en kyrkogård. Platsen för denna blev just den gamla gården Ättetorps
ägor. Arkitekten Knut Nordenskjöld ritade anläggningen. Marken hade köpts in efter den sista
ägarinnan, Karin Ebersteins död för att utnyttjas för kyrkliga ändamål.
Även ett gravkapell byggdes och stod färdigt 1928. Kapellet ritades av arkitekten Björn
Lönegren, men byggdes om något 1958 efter förslag av arkitekt Kurt von Schmalensee.
En klockstapel byggdes på kyrkogården och stod klar 1938. Komminister Axel Jenner var
initiativtagare till att bygga en klockstapel. Vid invigningen berättade han om projektet, hur
arbetstid och material skänkts eller sålts till reducerat pris till församlingen. Hela klockstapeln
kostade 15000 kr att bygga. De två kyrkklockorna finansierades av familjerna Ekelund och
Swartz. Klockstapeln är utformad liknande den klockstapel som finns i Granhults församling i
Småland, men med en modern och stilren utformning. Arkitekt Arre Essén stod för
formgivningen.
Kyrkogården har i olika etapper byggts ut.