Stäng fönster Mjölby kn, VIBY 9:8 M.FL. VIBY KYRKA
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| Kyrkogårdens historik I olika sockenbeskrivningar från 1760 och framåt talas det om en eller två runstenar på kyrkogården eller i kyrkmuren. År 1806 gjorde Johan Fredrik Kock en teckning av Viby kyrka från nordost. Kyrkogården inhägnas här av en stenmur från vilken det utgår gärdesgårdar som inramar åkermark. På kyrkogården syns enbart enstaka träd, varav ett tydligt är hamlat. År 1847 uppsattes nya portar till kyrkogården tillverkade av Boxholm bruk. I samband med en grundförstärkning av kyrkan år 1954 gjordes en arkeologisk undersökning. Vid kyrkans södra mur, ca 12,30 m från kyrkans sydvästra hörn påträffades rester av gravkistor av kalksten. Kistorna låg på ett djup av 0,75 – 1,40 m och var fragmentariska. Fyndplatsen verkade vara genomgrävd vid tidigare tillfällen. Av den ena kistan fanns en del av bottenhällen och den norra väggen kvar. Spår av murbruk antydde att fogarna varit tätade med bruk. Hällarnas tjocklek var 10 – 14 cm. Den andra kistan låg närmare kyrkans vägg och av den återstod en del av bottenhällen, den norra sidohällen och lockhällen. De skadade kistorna fick ligga kvar och man fick tillstånd att gjuta med cement mot grunden. Vid en ledningsdragning från dagens församlingshem till kyrkan år 1963 påträffades något som verkade vara en massgrav nära kyrkans västra ingång. Den ligger på 80 cm djup och storleken uppgavs till troligen 2 x 3 m. Graven innehöll ben och benrester som låg i oordning. I oktober 1932 invigdes det nya kyrkogårdsområdet norr om den äldre kyrkogården. Två år tidigare hade kyrkostämman beslutat om utvidgning av kyrkogården. Marken köptes in från Viby Norget. Trädgårdskonsulenten Werner Bergström i Linköping upprättade ett förslag som dock inte godkändes av länsstyrelsen. Motiveringen var bl a att ritning till stängsel och grind saknades och att den s k vändplatsen och entrén var olycklig. Man vände sig då till stadsarkitekten i Linköping, Erik Lundgren, vars förslag godkändes av länsstyrelsen. Förslagsritningen visar en byggnad utmed gamla delens västra mur, i nordvästra hörnet. Eventuellt rör det sig om kyrkstallet, som senare revs. I samband med en yttre renovering av kyrkan 1957, ställde man i ordning kyrkogårdarna för omkring 60 000 konor och det gamla kyrkstallet revs. 1962 upprättade ingenjör Ture Jangvik ritningar till ett bisättningshus, som ligger på nya delens östra sida. |
