Stäng fönster Gotland kn, FOLE KYRKOGÅRDEN 1:1 FOLE KYRKA
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| Fole kyrka är en av Gotlands högst belägna (59 m.ö.h.). Kyrkan ligger mellan den stora prästgården i norr och skolan i öster. Ett stycke öster om kyrkan reser sig ett av Gotlands många vindkraftverk. I kyrkogårdens östra del står en sannolikt delvis medeltida stiglucka. Kyrkan är uppförd av kalksten, som på tornet lämnats oputsad. Den består av rakslutet kor med sakristia i norr, högre och bredare långhus och torn i väster, vars murar inte når över långhusets taknock. Ingångar finns i långhuset och koret i söder och i tornet i väster. Kyrkans äldsta del är tornet som uppfördes omkring 1200 invid en något äldre murad kyrka med absid, varifrån bland annat grundmurar bevarats. Vid mitten av 1200-talet ersattes absidkoret av den nuvarande koret och långhusets östra del fram till den ovanligt tydliga skarven på långhusets murar. Långhusets fullbordande åt väster kan kanske kopplas till ett upptecknat invigningsår 1280. Kyrkan har arkitektoniskt rika väl avvägda portaler; en romansk i tornet, gotiska med triangelformade gavelkrön i sydfasaden. Fönstren i söder och trefönstergruppen i öster är ursprungliga, liksom tornets kolonnettförsedda ljudgluggar. Kyrkans interiör uppvisar en sträng arkitektur, med huggen sten i alla bågar och omfattningar. Hela kyrkan är välvd. Det tvåskeppiga långhusets sex valv bärs av två kolonner. En vid triumfbåge öppnar sig mot det ljusa koret. Ringkammaren öppnar sig mot långhuset med kopplade bågar, burna av en smal kolonnett. I ringkammarens sydvästra hörn börjar en ursprunglig spiraltrappa i muren upp till övervåningarna. I korets norra vägg sitter en äldre portal, sannolikt från den äldsta kyrkan, återanvänd som sakristiingång. Kyrkan har ett märkligt triumfkrucifix från 1200-talets mitt och en dopfunt från omkring 1200 med bilder i hög relief, övermålade i saftiga färger 1707. Bland den rika inredningen märks altaruppsatsen, målad av Johan Bartsch 1654, och predikstolen tillverkad av Johan Hernell 1751. Långhusets västra del upptas av en läktare från 1870, en av de få nygotiska läktare som bevarats på Gotland. Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1996. |
