Stäng fönster Söderköping kn, SANKT ANNA KYRKA 1:1 SANKT ANNA KYRKA
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| FÖRSAMLING 1995 - SANKT ANNA BEFOLKNINGSTAL - 1805: 1566, 1900: 1987, 1995: 772 FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken. LÄGE OCH OMGIVNING - Nya kyrkan ligger naturskönt, lite undanskymd i en sidodal, ca 200 m söder om den gamla kyrkan. Tomten skänktes av greve Göran Gyllenstierna på Torönsborg. På den nya kyrkogården finns flera gravkapell och kyrkan är i övrigt omgiven av pastorsexpedition, kyrkstallar, skola, servicehus och församlingshem. Prästgården vid Korsnäs. De båda kyrkorna ligger 2 mil sydost om Söderköping. RASERAD KYRKA / RUIN - DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - II: SANKT ANNA KYRKA uppfördes i sten och tegel 1819-22 (invigd 1824) efter ritningar som levererats av ÖIÄ och godkänts redan 1778, troligen baserade på förslag av Casper Seurling. Kyrkan består av ett rektangulärt långhus med ett halvrunt korutsprång och lågt torn i väster. På sydöstra sidan ligger familjen Gyllenstierna till Torönsborgs patronatskor, kallad grevekyrkan. En sakristia har tidigare funnits i norr, vilken dock revs i samband med Kurt von Schmalensees restaurering 1960. Sakristian är nu inrättad under läktaren. EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Kyrkan är uppförd i vitputsad fältsten. De klassicistiska fasaderna artikuleras av pilastrar och rustikpartier kring portalerna. Långhuset täcks av ett sadeltak täckt med skiffer, koret och sakristian av varsin halvkupol klädd med plåt, och tornet kröns av en huv med kopparplåt. Invändigt har kyrkan trätunnvalv i långhuset och hjälmvalv av trä i koret. Korets ursprungliga trägolv, schackrutigt målat i svart och vitt, har bevarats innanför altarringen. Åren 1913-17 företogs en restaurering under ledning av arkitekten Gustav Linden, då bl.a. bänkinredningen tillkom. Vid Kurt von Schmalensees restaurering 1960 tillkom läktarunderbyggnaden. Den senaste renoveringen 1996 innebar huvudsakligen underhållsåtgärder. Inredningen är i huvudsak samtida med byggnaden. Altartavlan målades av Pehr Hörberg 1805 med motiv efter Rubens, omfattningen har kvar sin ursprungliga färgsättning i grått och guld. Skenarkitektur på korväggen utgör en fortsättning av altaruppställningen. Altarringen målades av Bengt Frökenberg 1820-24 med scener ur Nya Testamentet i grisaille efter Pehr Hörbergs altarring i St Lars i Linköping. Vid samma tid tillkom även predikstolen och läktaren. Orgelfasaden utfördes 1832; orgelverket förnyades 1967. Bakom predikstolen finns draperimåleri bevarat, vilket synes mer ovanligt i Östergötland. ÖVRIGA UPPLYSNINGAR - En märklig altartriptyk från 1590 överfördes från gamla kyrkan och hänger på södra väggen. Från gamla kyrkan härrör också en kopia av ett stiftarporträtt föreställande Sten Sture d.y. och Kristina Gyllenstierna. Originalet tillhör ett altarskåp skänkt 1516 till Västerås domkyrka. Dopfunten gjordes av T. Lundgren 1965. Uppgifterna är sammanställda av Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2000; rev. 2003. |
