Stäng fönster Östhammar kn, BÖRSTIL 13:1 BÖRSTILS KYRKA
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| Börstils kyrka är belägen 3 km utanför Östhammar i norra Roslagen. Exteriören har sedan 1800-talets mitt en typiskt nyklassisk prägel. Då ombyggdes den medeltida kyrkan. Av denna kvarstår långhusets gråstensmurar som formar en salkyrka med fullbrett, rakavslutat kor, uppförd tidigast vid 1200-talets slut men troligen först kring mitten av 1300-talet. Intill korets nordmur stod en sakristia och i söder ett vapenhus. Börstils socken är en av de största i Uppland och kyrkan byggdes därför ovanligt rymlig. En mindre utbyggnad har funnits i väster och den anses ha tillkommit på 1500-talet. Det exakta årtalet är okänt. Arkivalier upplyser om att invånarna i Östhammar fått tillstånd att göra denna tillbyggnad och här placera bänkar och stolar. Denna den s.k. Östhammarskyrkan tycks ha stått på platsen ända till kyrkans stora omgestaltning vid 1800-talets mitt. Kyrkans radikala om- och tillbyggnad utfördes 1850-52 under ledning av byggmästare J. P. Pettersson. Alla nya murpartier är av tegel. Ett torn med lanternin restes i väster. Huvudingången till vapenhuset i tornet förlades till dess västmur och under ett nytt rundfönster. Övriga fönster förstorades eller nybyggdes. Sadeltaket valmades och kläddes med koppar. Medeltidens sakristia revs och ersattes av den nuvarande. En ny sydportal upptogs i koret, något väster om den gamla. Som kyrkan stod vid återinvigningen, så står den i stort sett än idag. Den nuvarande gulputsen härrör från 1984. Interiören har en långt mer ålderdomlig prägel. Den medeltida kyrkan välvdes kring 1400-talets mitt med höga stjärnvalv av s.k. Vadstenatyp både i kor och långhus. Det västra valvet förändrades dock vid kyrkans omgestaltning på 1850-talet till ett enkelt ribbvalv. På 1450-eller 60-talet, omedelbart eller kort efter valvslagningen, erhöll valven kalkmålningar. De hör stilmässigt till den s.k. Tierpsskolan. Kyrkan brändes under ryssarnas härjningar vid Östersjökusten 1719. Ny inredning behövdes och insattes successivt under 1700-talet. Från denna tid härrör både altaruppsats, predikstol, bänkar och läktare. Vid något tillfälle under detta århundrade överkalkades målningarna. Dagens interiör präglas av 1926 års renovering, som främst innebar att korets kalkmålningar framknackades och att äldre färgsättning på den fasta inredningen återställdes. Kyrkorummet får sin karaktär dels de medeltida valven och kormålningarna, dels av 1700-talets inredning. Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1996-1999 |
