Stäng fönster Finspång kn, HAGEBY 1:6 M.FL. SKEDEVI KYRKA
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| FÖRSAMLING 1995 - SKEDEVI BEFOLKNINGSTAL - 1805: 1992, 1900: 4089, 1995: 2174 FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken. LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan ligger 25 km norr om Finspång uppe på en större höjd på sjöplatån med vid utsikt över bygden och sjön Tisnaren. Här möter en välbevarad miljö där kyrkan omges av bebyggelse med kyrklig anknytning, bl a kyrkstallar, församlingshus och klockaregård. Här låg också skolan och ålderdomshemmet. Kyrkogården är välskött med bogårdsmur och tuktade träd. Kyrkan med omgivande sammanhang ger en tidstrogen bild av svensk landsbygd före första världskriget. Skedevi prästgård ligger en dryg km norr om kyrkan. Miljön runt kyrkan är av riksintresse. RASERAD KYRKA / RUIN - I den nuvarande stenkyrkan har en syllstensrad och en bemålad stock till en timmerkyrka påträffats. Fynd av mynt talar för en datering av träkyrkan till 1200-talets början. Riven i samband med att ny kyrka uppfördes på samma plats. DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - II: Den murade kyrkan har en ovanlig planform, bestående av ett rektangulärt långhus med korsarmar i öster (invändigt rundade, utvändigt tresidigt brutna), ett segmentformat korutsprång, en sakristia i hörnet mellan norra korsarmen och långhuset, samt ett torn i väster. Kärnan i den befintliga kyrkan utgörs av en salkyrka, sannolikt från senmedeltiden. Av notiser från 1600-talet framgår att kyrkan då var försedd med ett plant innertak av trä, understött av två rader träpelare. Sannolikt efter en ombyggnad under 1600-talet erhöll korpartiet en tresidig östmur (Broocman uppger att denna ombyggnad skedde 1688, men kyrkan avbildas i denna skepnad redan på 1670-talet). Den befintliga sakristian är troligen av medeltida datum. Framför långhusportalen i söder fanns enligt 1670-talets teckning också ett murat vapenhus, sedermera rivet. Tornet ritades av An-ders Sundström och uppfördes av Måns Månsson och Petter Andersson 1775-77. Det befintliga koret och korsar-mar-na tillkom vid en om- och tillbyggnad 1803-07 efter ritningar av arkitekt Olof Tempel-man. EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Den vitputsade kyrkan har sadel-tak, över korsmitten en oktogonal, genombruten lanternin. Tornet kröns av en karnissvängd huv med åttkantig lanternin. Ingång i väster via tornets bottenvåning samt mitt på långhusets sydsida. Det medeltida kyrkorummet, som till sin bredd återstår intakt i väster, har genomgripande förändrats i takt med de byggnadshistoriska åtgärderna. Kyrkan behöll sitt gamla trätak fram till 1701, då det ersattes med ett nytt som målades av Måns Griis. Den nuvarande rumsbildningen tillkom i samband med det tidiga 1800-talets förändringar. Korsmitten är kupolvälvd, i övrigt har interiören tunnvalv. Absidkoret flankeras av ett par halv-kolonner, i övrigt livas det inre av väggpilastrar och markerade valvbågar. Korsmitten lyses upp av ett runt ljusintag i valvet. Kyrkan har restaurerats ett flertal gånger under 1900-talet, senast under ledning av arkitekt Kurt von Schmalensee 1958-59. Äldsta inventariet är predikstolen från 1681, medan altaruppsatsen härrör från 1716. Orgelfasaden är gjord av J. S. Strand 1812, medan verket har byggts om flera gånger, senast 1975. Bänkinredningen är från 1876. ÖVRIGA UPPLYSNINGAR - Enstaka medeltida figurer ur ett altarskåp finns bevarade, liksom ett skadat krucifix. Dopfunten i mässing är från 1701. En oljemålning av G. A. Engman, nu i norra korsarmen, utgjorde altartavla 1844-1915. Begravningsvapen och ett flertal oljemålningar som kommit som gåvor finns i kyrkan. Uppgifterna är sammanställda av Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2000; rev. 2003. |
