Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Hudiksvall kn, EDE 11:14 M.FL. EDE SÅG

 Anlaggning - Historik

Historik
Stömneån rinner genom Delsbo samhälle mellan sjöarna Stömnesjön och Avasjön. Ån är en knapp kilometer lång och har en fallhöjd på ca 16 meter.
Vattenkraften i ån har utnyttjats alltsedan 1500-talet till kvarnar, smedjor, sågar, linberedningsverk och så småningom även till kraftstationer. Bonden Per Persson uppförde 1923 hyvleribyggnaden vid Ede såg och hyvleri. Där installerades först en cirkelsåg där virket till den stora sågbyggnaden sågades samma år. I sågen installerades en ramsåg från Bolinder i Stockholm.
Per Perssons morfar hade köpt en kvarn och årättigheterna redan 1875.
Marken för sågen och den intilliggande skäkten och kvarnen tillhörde det stora stamhemmanet fram till 1965 då den nuvarande ägaren Olof Persson Nors, son till Per Persson,köpte sågen av sin faroch tomten avstyckades.
Anläggningen har bestått av den stora sågbyggnaden, ett hyvleri, ett virkesförråd, en byggnad med matsal för arbetarna, brädgård, rälsspår, damm och en grävd kanal.
Dammen anlades först på gammal åkermark och kanalen dit grävdes för hand. Jordmassorna från kanalen lades upp kring dammens kanter.
Både matsalsbyggnaden och hyvleriet har tyvärr brunnit men övriga anläggningen är helt intakt och i fullt brukbart skick. Den har varit igång periodvis ända fram till idag.
Produktionen vid sågen såldes till största delen utanför Delsbo och fraktades med järnväg först till Ljusdal för vidare transporter till bestämmelseorten. En del av virket såldes också till snickerifabriker på orten och till enskilda. Bönder med egen skog kunde komma med timmer och "byta" mot sågat virke.
Arbetet i sågen pågick oftast under våren och fram till slåttern skulle börja. Då fick de anställda vid sågen ofta övergå till slåtterarbetet. På hösten började sedan arbetet i hyvleriet.
Sågbyggnaden är uppförd i två våningar i resvirke och klädd med liggande fasspont. Taket är täckt av tvåkupigt tegel. Ett uppfodringsverk leder från dammen till övre våningen på östra gaveln. På detta drogs timret som skulle sågas upp i ramsågen.
Arbetsplatsen på övre våningen är helt öppen upp till takåsen. Här finns sågramen, torrklyven, kantverket och en vedkap samt räls och vagnar för transporter av det färdiga virket.
Ramsågen är tillverkad av Bolinder i Stockholm.
Anläggningen drevs av en turbin på 50 hkr. Den är inrymd i ett turbinhus som är utbyggt på sågens nordöstra hörn.
Ede såg är mycket representativ för sågar från tidigt 1900-tal. Sågar från denna tid har funnits i stort antal i länet men är idag rivna eller förfallna varför bevarandet av Ede såg är angeläget för att belysa en viktig epok i regionens industrihistoria. Dessutom utgör sågen en viktig del i området med småskalig industri kring Stömneån och det större området av riksintresse för kulturmiljövården vilket omfattar Delsbo och Bjuråkers centralbyggder.

KÄLLA: Beslut – Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Gävleborgs län, 1992-12-14, Dnr 221-9006-92