Stäng fönster Hjo kn, KAPLANEN 7 HJO KYRKA
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| FÖRSAMLING 1995 - HJO BEFOLKNINGSTAL - 1805: 350, 1900: 1668, 1995: 6838 FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken. Hjo landsförsamling utbruten omkring 1600, men åter införlivad 1989. LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan ligger i stadsparken vid torget i den medeltida stadskärnan. Den nuvarande kyrkogården ligger separat. RASERAD KYRKA / RUIN - I: Enligt avbildning i Peringskiölds Monumenta bestod Hjo medeltidskyrka av ett långhus, till mesta delen uppfört av trä, och smalare, rakslutet kor av sten. Den märkliga kombinationen kan möjligen avspegla en avsedd, men ej helt fullföljd nybyggnad i sten. Denna succession mellan trä och sten kan möjligen, att döma av stenkyrkans planform, ha skett redan under äldre medeltid. En ombyggnad, av okänd omfattning omtalas 1766, för vilken byggmästare Sven Westman kontrakterades. Sannolikt ersattes då det medeltida koret med ett nytt korparti, bredare än det kvarstående långhuset av trä, och tresidigt avslutat i öster. Riven i samband med att ny kyrka uppfördes strax intill, men något längre i sydost. DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - II: Den nuvarande stenkyrkan uppfördes med befintlig planform 1796-99, under ledning av byggmästaren och rådmannen Johan Bergman (initialerna IBM återfinns på norra långväggen mellan sakristiedörren och predikstolen). Kyrkan består av rektangulärt långhus med halvrunda utsprång såväl i väster som öster, det förra inrymmer orgelläktare, det senare altaret. Sidoställt torn mitt på långhusets sydsida. Sakristian har motsvarande placering i norr. EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Även om 1700-talskyrkan till sin stomme är intakt präglas exteriören till viss del av förändringar företagna 1900-01, efter ritningar av arkitekt Adrian Crispin Peterson, då bl. a. tornets resliga spira tillkom (ersatte ett enkelt kors "utan sirater"). Murarna är putsade - med blottade hörnkedjor - och genombryts av rundvälvda fönsteröppningar. Interiören täcks av ett tunnvalv; hjälmvalv över absiderna. Kyrkorummet har ännu kvar sin gustavianska karaktär, även om viktiga förändringar skett. När kyrkan stod färdig i slutet av 1700-talet återstod ännu arbeten med inredningen. Bänkinredningen stod inte färdig i hela kyrkan förrän 1818 eller 1819. Korgolvet förhöjdes 1858, då också ett förgyllt altarkors och en ny öppen bänkinredning anskaffades. I samband med förändringarna vid sekelskiftet 1900 insattes glasmålningar av C. R. Callmander i korpartiet. Restaureringen 1937-38 resulterade bl.a. i ett nytt altare och en ombyggnad av altarringen. Vid restaureringen 1978 förändrades kyrkans västparti, bl. a. inbyggdes då smårum under läktaren. Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1995 / Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2002. |
