Stäng fönster Västervik kn, HELGERUM 1:16 HELGERUMS SLOTT
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| Helgerum har ursprungligen ingått i godset Rumma, som omnämns redan i början av 1300-talet. Vid mitten av1600-talet gjordes Helgerum till huvudgård. Den nuvarande anläggningen uppfördes omkring 1755 ett stycke från den gamla huvudbyggnaden. Byggherre var bruksägaren Peter Christoffer Cederbaum, en av frihetstidens mest framgångsrika industrimän, som med Helgerum som centralpunkt skötte sina talrika, dels ärvda, dels av honom själv anlagda industrier: järn-, glas-, pappers- och alunbruk, skeppsvarv, garverier, koppargruvor m m. Ritningarna uppgjordes troligen av Carl Henrik König, en av arkitekterna i kretsen kring Carl Hårleman. Den strängt symmetriska anläggningen är uppförd av sten och genomtänkt placerad i naturen - bl a med hjälp av sprängningar - längst in i en smal fjärd i Tjusts natursköna skärgårdslandskap. Huvudbyggnaden tre våningar under brutet och tegeltäckt mansardtak är liksom övriga byggnader putsad och avfärgad i gulbeige. Mot sjösidan har den en halvrund utbyggnad. De profilerade och gråmålade fönsteromfattningarna av trä tillkom på 1840-talet liksom de båda låga flyglarna mot gårdssidan, vilka ersatte ett par fristående flyglar. Invändigt är äldre inredning i stor utsträckning bevarad. Främst märks den runda musiksalongen mot sjösidan, som går genom den andra och tredje våningen, med den ursprungliga inredningen bevarad i stort sett i sin helhet. Till den musikaliska och litterära tradition som präglade Helgerum under 1800-talet kan knytas författarinnorna Sophia Adlersparre och Ellen Key. Mot sjösidan finns en terrass med två små åttkantiga paviljonger under låga plåttak. Den norra av dessa inrymde ursprungligen brukspatron Cederbaums tidstypiska naturaliesamling - i vilken även ingick en hel del kuriosa - samt hans laboratorium. Till fastigheten hör också stallbyggnad under brutet tak, byggd i vinkel i en sluttning vid infarten mot huvudbyggnaden under 1700-talets senare del. Helgerum är en av landets mest typiska rokokoanläggning och den första av detta slag i sin landsända. KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A & W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2 |
