Stäng fönster Växjö kn, ASA 12:1 ASA KYRKA
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| HISTORIK FRÅN KYRKOBYGGNADER 1760-1860 - Kyrkan är uppförd 1806-07 på den gamla kyrkans plats. Den äldre kyrkan hade uppförts 1670 efter det att den medeltida kyrkan brunnit. Murverk från 1600-talskyrkan ingår in den norra väggen och sakristian till den nuvarande byggnaden, som uppfördes av byggmästaren och länsarkitekten Anders A-son Sundström från Sörmland. Beslut om nybygge hade fattats 1796 och ritningar uppgjordes vid ÖIÄ av Per Wilhelm Palmroth 1798. Ritningarna reviderades 1805-06 av Sundström (se fig 6), som förlängde kyrkorummet mot öster för att kyrkan skulle kunna rymma 800 personer. Invigningen förrättades 1814 av biskop Ludvig Mörner. Öster om kyrkan ligger ett gravkor, uppfört för friherre Gustaf Leijonhufvud och hans maka Catharina Ehrenborg. Leijonhufvud, ägare till Asa säteri, var en pådrivande kraft beträffande kyrkobygget och skänkte bl a altartavlan. PLAN OCH MATERIAL - Rektangulärt kyrkorum med torn i väster och sakristia i norr enligt den reviderade planen. Ingång genom tornet samt mitt på sydsidan. Uppförd av sten samt putsad och vitkalkad. Takfallen täckta med spån, på torn och lanternin kopparplåt. EXTERIÖR - Kyrkans exteriör följer den av Sundström reviderade ritningen. Av speciellt arkitektoniskt intresse är tornets utformning med mycket kraftig taklist, avtrappad huv och öppen lanternin, krönt av ett klot med kometliknande stjärna. Denna utformning återgår helt på Palmroths ritning liksom den indragna, rundbågiga sydportalen. För tornets västfasad, där portalen markeras av ett baldakinliknande överstycke på konsoler och däröver en inskriptionstavla samt ett halvrunt fönster, vilande på en kraftig konsollist, svarar däremot Sundström. INTERIÖR - Trots att viss modernisering skett och inbyggnader tillkommit under läktaren är kyrkorummet ett mycket fint exempel på en nyklassicistisk kyrkointeriör. Den stora altartavlan, "Fariséen och publikanen" är målad av Pehr Hörberg 1804 på uppdrag av friherre Leijonhufvud. Hörberg utförde också ritningen till omfattningen, som dock förändrades något av Sundström. Det murade altarbordet har halvrund form liksom altarringen. På vardera sidan finns en sluten korbänk. Predikstolen, som likaså är ursprunglig (1808), har uppgång från sakristian och ett målat väggdraperi i blått runt öppningen. Orgeln tillkom 1879. Den nuvarande färgsättningen i grått och guld samt marmorering härrör från renoveringen 1985 och ansluter till kyrkorummets ursprungliga karaktär liksom tunnvalvets svagt gråblå färg. Taket var ursprungligen målat i gråblått med gråa molnformationer. Källa: Kyrkobyggnader 1760-1860. Del 2, Småland och Öland. 1993 |
