Stäng fönster Kungälv kn, SOLBERG 8:1 SOLBERGA KYRKA
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| FÖRSAMLING 1995: SOLBERGA BEFOLKNINGSTAL - år 1805: 1940, år 1900: 2315, år 1995: 3579 FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken. LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan ligger i västra delen av Solberga. Bebyggelsen är belägen på impedimentmark, centralt i den stora öppna slätten som anluter till Hakefjorden i väster. Pastorsexpeditionen ligger perifert, ca 800 m söder om kyrkan i Kållstorp. Kyrkan ingår i Solberga-Ödsmåls riksintresseområde med dess, för södra Bohuslän typiska jordbrukslandskap med utskiftad bybebyggelse. Solberga ligger ca 9 km nordväst om Kungälv. RASERAD KYRKA / RUIN - DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Den murade kyrkan består av långhus med tresidigt avslutat korparti, korsarm i norr, sakristia i vinkeln mellan korpartiet och korsarmen samt torn i väster. Det är en medeltida kyrka som genomgått stora förändringar sedan sin äldsta tid under 1100-talets slut eller 1200-talets början. Långhuset kvarstår ännu i väster. Vid en omfattande restaurering 1925-26 konstaterades det ursprungliga långhusets längd, dock företogs inga undersökningar för att fastställa korets utseende. Åren 1624-29 tillbyggdes ett torn i väster, sedermera rivet. Enligt räkenskaperna synes byggnadsmaterialet till tornet ha varit gråsten upp till kyrkogavelns nock. Själva klockhuset torde ha upförts av trä och tegel i korsvirkesteknik. Under 1600-talet uppfördes även ett vapenhus av trä i söder (fanns kvar långt in på 1800-talet). Vid en ombyggnad 1739-41 förlängdes kyrkan i öster och erhöll det nuvarande, tresidigt avslutade korpartiet. Det befintliga stentornet uppfördes 1867 efter ritningar av arkitekt Johan Adolf Hafwerman. Mellan kor och långhus murades 1926 en stor nordlig tvärarm, efter ritningar av arkitekt Sigfrid Ericson. I vinkeln mellan denna och norra kormuren uppfördes en sakristia, tillbyggd 1974 (tillbyggnaden ej med på planen). EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Exteriör med vitputsade murar och valmat sadeltak. Västtorn med huv, lanternin och kort spira. Huvudportalen med gavelfronton är byggd i väster. I samband med förändringarna 1926 igensattes en äldre sydportal och en ny upptogs, mittemot den norra i tvärarmen. Kyrkorummet täcks av segmentformade trätunnvalv. Valven målades 1796 av Olof Hagström. Fler dekorativa takmålningar utfördes vid 1700-talets slut, möjligen av J. G. Wissenstein (förnamn okänt). Altartavlan är målad omkring 1800 av okänd konstnär. Tavlan är insatt i en rikt skulpterad, arkitektoniskt uppbyggd omfattning i praktfull barock, tillskriven Hans Swants verkstad. Den är signerad Nils Stare 1685 (Swant avled 1678). Även predikstolen med ljudtak är utförd i barock och av 1600-talstyp liksom läktaren i väster. Dess barriär byggdes 1671 med plattskärningar och fältindelning. Fälten bemålades följande år men dessa motiv övermålades med Kristus och hans apostlar, troligen under 1800-talet. Framför ingången till sakristian, vid trappan till predikstolen, står ett skrank av trä, som sannolikt avdelat sakristan innan den nuvarande byggdes. Kyrkans öppna bänkinredning är ritad av Sigfrid Ericson och härrör från 1926. Dopunt med cuppa av täljsten med uttömningshål. Thorkillus skola, 1200-talets förra del. Krucifix, 1700-tal. Korset nyare. Oljemålning på duk, Kristi dop. Sannolikt utförd 1697 av Niclas Michelsonn. Votivskepp, omkring 1825. Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret / Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 1996. |
