Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Salem kn, SALEM 10:1 SALEMS KYRKA

 Anlaggning - Historik

Historik
FÖRSAMLING 1995 -

BEFOLKNINGSTAL - år 1805: 704, år 1900: 1054, år 1995: 12871

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken.

LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan ligger på en udde i Bornsjön där också godset Fågelsta ligger. Den orörda miljön på udden bryts i söder av motorvägen mot Södertälje. Bornsjön utgör riksintresse.

RASERAD KYRKA / RUIN -

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Den murade kyrkan består av långhus med tresidigt avslutat korparti i öster, sakristia i norr, vapenhus i söder samt ett torn mot långhusets västgavel, förskjutet i norr.

I: Av den äldsta stenkyrkan från 1100-talet återstår de norra murarna av långhuset och ett smalare kor (korets avslutning i öster är inte känd) samt ett samtida torn. Sakristian tillbyggdes troligen på 1200-talet.

II: Kyrkan nybyggdes vid 1300-talets början, med återbruk av delar av föregångarens murar i norr samt tornet. Kyrkan fick salformad plan genom att förlängas i öster och vidgas i söder. Vid medeltidens slut tillkom ett vapenhus framför långhusets sydportal. Under 1600-talets mitt uppfördes ett nytt högkor, det var även avsett att tjäna som gravkor åt Carl Henrik Wrede (högkoret stod möjligen färdigt vid hans död 1655). Tornet stöttas av en låg och kraftig strävpelare vid sydvästra hörnet, tillkommen på 1700-talet.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Kyrkan är byggd i en sluttning, och den östra delen vilar på en hög stenfot, i vilken ryms en gravkammare. Det i sin helhet bevarade, ganska smala inåtlutande tornet, med små gluggar vid tornkrönet, har mycket ålderdomlig prägel. Tornspiran och övriga tak är spånklädda. Kyrkorummet, belyst av rundbågiga fönster, domineras av de två senmedeltida, höga vita stjärnvalven i långhuset. Den enhetliga inredningen är huvudsakligen tillkommen 1809, med bevarat altarpredikstolsarrangemang efter ritningar av Per Wilhelm Palmroth. Bland kyrkans gravminnen märks två epitafier ritade av Jean Eric Rehn. Orgelfasaden från 1855 är ritad av Johan Fredrik Åbom. Vid en restaurering 1968 under ledning av Johan Thomé tog man bort de gamla herrskapsbänkarna i koret. Vid en restaurering 1995 fann man rester av målad dekor på valvribborna som framtogs och kompletterades. Kyrkan har en romansk sandstensfunt med repvulst.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1995 / Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2002.