Stäng fönster Linköping kn, ÖRTOMTA KYRKA 1:1 ÖRTOMTA KYRKA
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| FÖRSAMLING 1995 - ÖRTOMTA BEFOLKNINGSTAL - 1805: 1113, 1900: 1229, 1995: 606 FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken. LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan ligger 15 km öster om Linköping på en markant höjd i det fornlämningsrika sprickdalslandskapet med vida utblickar över den agrara bygden. Den ligger strax norr om den gamla landsvägen från Gistad mot Åtvidaberg tillsammans med klockstapel, gravkapell, församlingshem (f d skola och ålderdomshem). Söder om vägen finns en tämligen omfattande villabebyggelse. Socknen är rik på fornlämningar. Prästgård vid Skravestad. RASERAD KYRKA / RUIN - DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Den murade kyrkan har korsformad plan bestående av ett långsträckt långhus med rakslutet korparti, korsarmar i norr och söder (förskjutna mot väster) samt en sakristia i norr; mot långhusets västgavel finns ett vapenhus av trä. Kyrkan antas härstamma från 1100-talets senare del och delar av långhuset är alltjämt bevarade. Till den ursprungliga kyrkan hörde också ett torn i väster, varav endast rester av nord- och sydmuren återstår. De befintliga korsarmarna tillkom troligen vid 1200-talets mitt. Vid en ombyggnad troligen färdigställd 1470 (se nedan) erhöll kyrkan ett rymligt korparti av långhusets bredd. Sakristian tillbyggdes under 1500-talet. Vid en ombyggnad år 1730, på bekostnad av dåvarande herren till Ekenäs Johan Banér, förlängdes koret med ytterligare en travé. Samtidigt inrymdes ett gravvalv under golvet för Ekenäs ägare. Västtornet revs och ersattes med det nuvarande timrade vapenhuset 1829-30. EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Kyrkan har trots sin sammansatta byggnadshistoria och heterogena material (gråsten i långhus, tvärskepp och sakristia, tegel i östligaste traven samt trä i vapenhuset) ett mycket enhetligt utseende med låga valmtak, vitputsade fasader och stora rund-bågade fönster. Dess nuvarande karaktär tillkom i samband med en genomgripande restaurering 1854-55. Ingångar i väster via vapenhuset samt på den södra korsarmsgaveln. Hela kyrkorummet välvdes under senmedeltiden. En inskrift på latin i långhusets näst västligaste anger att välvningen färdigställt år 1470. I det samtidigt uppförda korpartiet slogs ett efter östgötska förhållanden omvanligt rikt utformat stjärnvalv. Samtliga medeltidsvalv är försedda med dekorativa målningar, troligen tillkomna strax efter välvningen och framtagna vid restaureringar 1926 och 1939-40. Även över det under 1730-talet tillkomna korpartiet slogs tegelvalv. Predikstolen är tillverkad 1742 av Niclas Österbom i Norrköping. Altartavlan är målad 1807 av Per Hörberg, omfattningen är samtida och även altarringen. Bänkinredningen är från 1926 och föregicks närmast av öppna bänkar från 1891. ÖVRIGA UPPLYSNINGAR - Den äldre altaruppsatsen med två olje-målningar finns på nordväggen, den övre målad av David Schwartz 1724 och den undre av J. A. Weiss 1733, då även ramen tillkom. Det senmedeltida altarskåpet skänktes vid tillfället till Askeby kyrka. En märklig madonna i vit marmor av sannolikt fransk tillverkning utfördes för någon av Vasaregenterna vid 1500-talets mitt, möjligen kung Gustav, och har på okända vägar hamnat i Örtomta. Härifrån kommer även den berömda träreliefen av Gustav Vasa, gjord av Willem Boy, numera på Gripsholm, som skänktes av en privatperson till kyrkan. Dopfunten är från 1926 och ritad av Erik Fant. Uppgifterna är sammanställda av Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2000; rev. 2003. |
