Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Varberg kn, HUNNESTAD 22:1 HUNNESTADS KYRKA

 Anlaggning - Historik

Historik
FÖRSAMLING 1995 - HUNNESTAD
BEFOLKNINGSTAL - 1805: 406, 1900: 636, 1995: 528

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken.

LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan ligger centralt i Hunnestad, invid korsvägen. Prästgården är enskilt belägen ca 400 m i norr. Klockaregården återfinns ett par hundra meter nordväst om kyrkan. Direkt öster om kyrkan ligger församlingshemmet som tidigare varit skola. Kyrkan och bebyggelsen ligger centralt i den öppna odlingsbygden som dominerar i socknen som helhet.

RASERAD KYRKA / RUIN -

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Murad stenkyrka med ett rektangulärt långhus, ett halvrunt korutsprång i öster (innefattar en med skärm avdelad sakristia) samt torn i väster. Kyrkans byggnadshistoria är oviss. Kyrkans långhus utgör återstoden av en salkyrka, troligen av medeltida ursprung. Denna hade ett vidbyggt vapenhus i söder, av okänd ålder. Ett rödmålat trätorn omtalas 1729. Kyrkan brandhärjades 1846, men återuppfördes 1848 efter ritningar av arkitekt Carl Gustaf Blom Carlsson, delvis med bruk av den äldre kyrkans murar. Kyrkan om- och tillbyggdes 1882-83, efter ritningar av arkitekt Fredrik Ekberg, varvid korpartiet fick sin nuvarande utformning och västtornet uppfördes.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Kyrkans exteriör ger ett tämligen enhetligt nyklassicistiskt intryck. Byggnaden är utvändigt vitputsad och försedd med rundvälvda fönsteröppningar. Långhuset täcks av ett sadeltak, och tornet är försett med en lanterninhuv med spira. Huvudingång via tornets bottenvåning. Det vitputsade kyrkorummet täcks av ett tunnvalv och det halvrunda korutsprånget, som skiljs från långhuset genom en rundvälvd båge, har ett hjälmvalv av trä. De nuvarande målningarna i absidtaket härrör från 1954 och är utförda av konstnären Joël Mila. Altaruppsats och predikstol härrör från kyrkans ombyggnad på 1880-talet.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2001.