Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Gotland kn, VISBY S:TA MARIA 28 KV S:TA MARIA 28

 Anlaggning - Historik

Historik
KVARTERET S:TA MARIA - S:ta Maria är ett av Visbys största kvarter. Det är långsmalt till formen och sträcker sig från Norderport i norr till Övre Finngränd i söder. I väster gränsar kvarteret till Norra Kyrkogatan, Västra Kyrkogatan och Ryska gränd. I öster avgränsas kvarteret av klintväggen, med undantag av den södra delen, som delvis är placerad ovanpå klinten och där gränsar till Nygatan i öster. Före den nu rådande fastighetsindelningen hörde kvarterets tomter till Klinteroten, Norderroten och S:t Hansroten.
I kvarterets södra del nedanför klintkanten ligger domkyrkan S:ta Maria, som började anläggas redan vid slutet av 1100-talet. I och med kyrkans uppförande tillkom en medeltida bebyggelse i anslutning till kyrkan, bestående av större stenhus placerade längs Ryska gränd och i den södra delen av Norra Kyrkogatan. Enligt 1646 års karta hade kvarteret redan vid den här tiden i stort sett erhållit nuvarande utbredning och kvarteret var uppdelat på tjugo fastigheter. Under 1600-talet omgavs kvarterets medeltida stenhusbebyggelse kring domkyrkan av en mindre trähusbebyggelse, i form av stugor av knuttimmer eller skiftesverk. Dessa efterföljdes av den stora bebyggelseutveckling som hela Visby stad präglades av under början av 1700-talet. Vid denna tid uppfördes övervägande skiftesverkshus, ofta placerade invid gatan.
Kvarterets tomtindelning har förändrats under århundradena, numera är det indelat i 34 fastigheter. I dess södra del domineras stadsbilden av domkyrkan och den öppna omgivande kyrkogården. Av den övriga medeltida bebyggelsen kvarstår endast den välbevarade stenbyggnaden, Johan Målares hus på S:ta Maria 37 strax söder om domkyrkan. Norr om domkyrkan finns två stenbyggnader från 1700- och 1800-talen, vilka hör till kyrkan och utgör församlingshus. I övrigt präglas kvarteret i huvudsak av den småskaliga träbebyggelsen från 1700-talet som till stor del är bevarad, dock med de moderniseringar och förändringar som 1800- och 1900-talen medfört. Med några få undantagna fastigheter, där ny bebyggelse uppförts under 1900-talet, har kvarteret S:ta Maria en bevarad ålderdomlig karaktär och struktur.
Den största delen av kvarteret är belägen nedanför klinten och ingår dels i norra stadsdelarna, S:ta Maria 1-21, och dels i domkyrkoområdet, S:ta Maria 22-23, 27-29 och 35-37. Fastigheterna ovanpå klinten i kvarterets sydöstra del, S:ta Maria 30-34, hör till Norra Klintens bebyggelse.
S:TA MARIA 28 - Fastigheten är belägen i den del av kvarteret som ligger söder om domkyrkan och angränsar i väster till Ryska gränd och i söder till Övre Finngränd. På fastigheten ligger ett bostadshus, uppfört i skiftesverksteknik någon gång på 1700-talet, placerat med långsidan invid Ryska gränd, med en utbyggnad i vinkel upp mot Övre Finngränd. Tomten har tre nivåer, stigande åt öster. Högst upp ligger ett mindre uthus byggt 1950. Tomten är skyddad från insyn av ett högt träplank mot Övre Finngränd. Innanför finns gräsmatta, planteringar och längst upp vid uthuset en uteplats.
Enligt en karta från år 1697 framgår att tomten var större än idag, då även intilliggande fastighet i norr ingick. På tomten fanns då en stuga av trä samt en kålgård. I 1785 års husklassifikation noteras ett trähus med brädtak samt en vedbod. Det nuvarande bostadshuset är med största sannolikhet det trähus som nämns, men huruvida det härrör från den trästuga som nämns i slutet av 1600-talet är osäkert. Bostadshuset har någon gång innan 1883 byggts till i vinkel längs Övre Finngränd. Vid samma tid tillkom huvudkroppens mansardtak. Välarbetad fasadpanel med kannelerade pilastrar i sen gustaviansk stil från tidigt 1800-tal finns bevarad liksom den ursprungliga entrédörren, en 1700-talsdörr med dubbla rokokodörrblad. Byggnaden genomgick en invändig ombyggnation och modernisering 1946.
På kartan från 1883 är också ett gårdshus markerat längst i öster. Detta gårdshus verkar enligt kartmaterialet ha funnits fram till att dagens förråd byggdes.

KÄLLA: Visby innerstad - en bebyggelseinventering. Del 1. (2002). Huvudred. Hansson, Joakim. C O Ekblad & Co, Västervik. ISBN: 91-88036-48-0