Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Göteborg kn, BERGSJÖN 47:1 BERGSJÖNS KYRKA

 Anlaggning - Historik

Historik
En kyrkobyggnad fanns tidigt med i planerna för den nya stadsdelen Bergsjön som planerades 1965, och den kom att placeras i stadsdelens östra del, nära Bergsjöskolan, och vid Rymdtorgets nordvästra del. Kyrkan, skolan och den ursprungliga centrumdelen ritades av arkitekt Bo Cederlöf.

Den 19 april 1990 beslutade Riksantikvarieämbetet (RAÄ), att bestämmelserna i 4 kap. 3 § lagen (1988:959) om kulturminnen m.m. skall tillämpas på Bergsjöns kyrkobyggnad och tillhörande kyrkotomt. Motiveringen var:
"Betongen som nutida byggnads- och fasadmaterial förknippas framförallt med industri- och
kontorsbyggnader, broar och liknande byggnadsverk tillkomna under 1950-talet och följande
decennier. I den samtida, mycket omfattande kyrkobyggnadsverksamheten var betongen däremot inte lika vanlig; i stället använde man gärna traditionella och mer påkostade material, såsom mörkbränt fasadtegel. Det finns emellertid kyrkor, där arkitekten i medvetet brott mot denna materialestetik har valt att arbeta med betong och utifrån dess speciella förutsättningar sökt ett arkitektoniskt uttryck, mera i samklang med dagens förortsmiljö.
Bergsjöns kyrka tillhör den gruppen och har vid Riksantikvarieämbetets inventering av de
moderna kyrkorna bedömts vara av sådant intresse i sin art att den bör åtnjuta skydd enligt
Kulturminneslagen. Med sin kärva, slutna exteriör som kontrasterar mot själva kyrkorummets
luftiga, ljusa karaktär har Bergsjöns kyrka också ett betydande arkitektoniskt egenvärde".

När en ny detaljplan fastställdes för Rymdtorget år 2003 beslutades, att de vid kyrkan liggande fem niovåningspunkthusen, ritade av arkitekt Sven Brolid i mitten av 1960-talet och uppförda 1968, samt det tre våningar höga loftgångshuset, ritat av Bo Cederlöf och uppfört 1971, skulle förses med skyddsbestämmelser omfattande husens yttre gestaltning. Skyddet syftar till att förhindra att byggnadernas karaktärer förändras genom ovarsamma byten av material, kulörer, detaljer etc.