Stäng fönster Härjedalen kn, KYRKAN 1 SVEGS KYRKA
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| HISTORIK FRÅN PROJEKTET SOCKENKYRKORNA. KULTURARV OCH BEBYGGELSEHISTORIA - FÖRSAMLING 1995 - SVEG BEFOLKNINGSTAL - 1805: 1009, 1900: 2060, 1995: 4152 FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken, som omkring 1400 omfattade hela nuvarande Härjedalen. Ur denna har utbrutits: Hede omkring 1400, Lillhärdal 1407, Överhogdal 1466, Älvros mellan 1566 och 1588, Linsell 1798 (urspr. som kapellförsamling). LÄGE OCH OMGIVNING - Sveg är landskapets största tätort och tillika kommuncentrum för Härjedalens kommun. Kyrkan ligger centralt i tätorten vid stranden av Ljusnan. Kyrkan och den omgivande kyrkogården upptar ett kvarter, omgivet av bostads- och affärskvarter. RASERAD KYRKA / RUIN - I: Den år 1845 rivna sannolikt medeltida stenkyrkan utgjordes före rivningen av en salkyrka med högt sadeltak, rakavslutat korparti i öster, murad sakristia i nordost och ett vapenhus av trä i sydväst. Ingångar fanns genom vapenhuset i söder och i korpartiets sydfasad. Kyrkan eldhärjades 1563, men återställdes. 1730-31 försågs kyrkorummet av Jonas Granlund från Hudiksvall med tre stjärnvalv av trä. 1775 om- eller nybyggdes sakristian av Olof Olsson från Lillhärdal. DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - II: Nuvarande stenkyrkan uppfördes 1845-47 på gamla kyrkans plats under ledning av byggmästaren Jacob Norin från Norrala. Delvis efter ritningar från 1821 av murmästareåldermannen Jonas Åhlström, vilka omarbetats vid Överintendentsämbetet 1822 av Jacob Wilhelm Gerss. Grunden påbörjades 1824. Kyrkan består av långhus med rakavslutat korparti i öster, sakristia vid östra gaveln och torn i väster. EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Kyrkan har vitputsade murar, flackt valmat sadeltak med gavelfrontoner i söder och norr, tornet har lanterninhuv med karnisformade fall. Ingångar genom tornet i väster och mitt på långsidorna i söder och norr. Det ljusa och breda kyrkorummet täcks av ett åt öster avvalmat vitputsat trätunnvalv. Inredningen är i helhet från byggnadstiden. Dominerande inslag utgör altaruppsatsens kraftfullt inramade målning med Kristi uppståndelse, utförd 1848 av Albert Blombergsson (efter Fredrik Westin) och altarväggens glasmålningar av Per Månsson 1933. Predikstolen och den slutna bänkinredningen härrör från byggnadstiden. Orgelläktaren och orgelfasaden byggdes 1861-63. Läktarunderbyggnaden tillkom 1978-79. Kyrkan restaurerades 1929-35 under ledning av arkitekt Karl Martin Westerberg, varvid färgsättningen ändrades och ljusförhållandena justerades genom glasmålningar i östfönstren. Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2002. HISTORIK FRÅN KYRKOBYGGNADER 1760-1860 -Murmästaråldermannen Jonas Åhlström (Åström) från Gävle utförde 1820-21 ett förslag till en ny kyrka 1820 varuti murarna delvis skulle bevaras av den medeltida kyrkan som brunnit 1563 och återställts 1568-1612. Förslaget reviderades av Jacob Wilhelm Gerss vid ÖIÄ. Grunden lades 1824 av Åhlström och ett materialförslag uppgjordes 1832 av byggmästaren Lars David Geting. Först 1845 kom dock arbetet igång på allvar med Jacob Norin från Norrala som byggmästare. Kyrkan stod färdig 1847 samt invigdes den 7 oktober 1849 av kontraktprosten Nils Nordien från Revsund. PLAN OCH MATERIAL - Rektangulär kyrkobyggnad med kor och utskjutande sakristia i öster samt torn i väster. Ingångar genom torn och mitt på nord- och sydfasaden. Material gråsten med tegel i dörr och fönsteromfattningar. Äldre murverk kan eventuellt återfinnas i de nordvästra hörnmurarna. Under tornet kan rester av den gamla klockstapeln finnas. Vitputsade fasader. Valmat sadeltak täckt med skifferplattor, ursprungligen spåntak. EXTERIÖR - Kyrkan uppfördes i huvudsak enligt Åhlströms förslag. Dock bibehölls ej den gamla sakristian på nordsidan, istället byggdes en ny i två våningar bakom koret. Frontoner tillkom över syd- och nordportalerna. Tornet fick en avslutning i form av en åttsidig lanternin stående på en huv. Såväl Gerss som Åhlström hade avsett en enkel valmad avslutning på tornet med en fyrsidig lanternin med ett lågt tak däröver. Förutom utbyte av takmaterial och inklädning av lanterninen med skiffer, en välbevarad och tidstypisk exteriör. INTERIÖR - Det stora kyrkorummet är ljust och luftigt och välbevarat från byggnadstillfället. Ursprungligt putsat valv. Inredningen målad i olika grå toner. Altartavlan med motivet "Kristi uppståndelse" utförd 1848 av Svante Albert Blombergsson efter Fredric Westins målning i Kungsholms kyrka i Stockholm, vars omfattning även fått stå som förebild för den i Sveg. Glasfönsterna på korväggen är utförda efter förlagor av Per Månsson 1933. Den vackra rundade predikstolskorgen från omkr. 1850 har symboliska motiv i förgylld relief. Dopängel skänkt 1757 av målaren Erik Wallin, troligen stofferad av givaren och skulpterad av Jonas Granberg. På tornvinden finns en altaruppsats från 1770 av samme konstnär skulpterad för den äldre kyrkan. De däruti insatta tavlorna, "Kristus på korset", sannolikt målad av Nils Lindström 1780 samt "Nattvarden" målad av Erik Wallin, är urtagna och uppsatta på nordväggen. Bänkinredningen, troligen ursprunglig, är sluten i fyra kvarter. Under läktaren från 1861-62 en underbyggnad med bl.a. ett andaktsrum, där den gamla kyrkans predikstol från 1649 fått sin plats. Dekorativt bemålade fält från en äldre läktarbröstning med figurscener målade 1767 av Erich Wallin finns numera uppsatta på väggen mot läktarunderbyggnaden. Orgelfasaden tillhör 1863 års orgel med dekor av S. A. Blombergsson. Orgelverket från 1974. Kororgel. Trägolv i hela kyrkan. Källa: Kyrkobyggnader 1760-1860. D 4, Härjedalen, Jämtland, Medelpad och Ångermanland |
