Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Kungälv kn, LYCKE-TOFTA 1:7 M.FL. TOFTA HERRGÅRD

 Anlaggning - Historik

Historik
Gården är känd åtminstone sedan 1400-talet. När den nuvarande herrgårdsanläggningen av timmer uppfördes är något oklart men sannolikt påbörjades den omkring 1705-10. Årtalet 1782 ovanför huvudbyggnadens huvudportal med dess karakteristiska rundade skyddstak anbringades vid en större ombyggnad 1903. Huvudbyggnaden är uppförd i två våningar och flyglarna i en. Husen täcks av brutna tegeltak, huvudbyggnadens valmat, flyglarnas med valmade gavelspetsar; fasaderna är klädda med vitmålad lockpanel.
År 1902 inköptes godset av kabinettskammarherre E. A. Hallin, som igångsatte en omfattande restaurering, varvid huvudbyggnaden försågs med inredning av god kvalitet i tidstypisk jugendinspirerad nationalromantik.
Flyglarna restaurerades mindre genomgripande.
Trädgården, anlagd vid 1800-talets mitt, var från början av fransk typ med symmetriska planteringar. Under Hallins tid gavs den en mer engelsk karaktär med terrasseringar och trappor. År 1910 uppfördes en musikpaviljong i anslutning till växthusen.
Av ekonomibyggnaderna är några av äldre datum, t ex magasinet från 1700-talets slut.

KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A & W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2

Tofta herrgård, ett av länets få godsbildningar, är belägen intill en bergshöjd mellan Kråkerösund och dalgången Skårpedal-Myggstaviken. Toftas äldre historia är höljd i dunkel. De äldsta historiska uppgifterna härrör från 15- och 1600-talen, och visar att Tofta då var ett odelat, d v s ett helt mantal, kronogods. Först vid 1700-talets slut växte Tofta till ett stort gods, vilket direkt sammanhänger med sillruschen. Tofta betecknades redan vid 1700-talets början som herrgård, men källorna visar att hushållet var tämligen litet och lösöret ståndsmässigt jämförelse med allmogens men ändå påvert.

Under 1700-talets goda sillår tog Tofta, under ledning av CH Åkerman, del uppförandet av s k skärgårdsverk. 1787 ägde Tofta det största trankokeriet Bohuslän jämte en rad andra verk med mindre kapacitet samt några sillsalterier. Toftas inkomster och inflytande ökade och man ersatte nu den gamla huvudbyggnaden med ett corps-de-logi, motsvarande ägarnas nyvunna ställning som sillpatroner. År 1800 byggdes huvudbyggnaden till. Sillperiodens goda år var emellertid förbi och 1808-10 såldes egendomen. Under sillåren hade dock avkastningen från jordbruket ökat bl a genom gödningen av åkrarna med sillgrums. 1805 byggdes ett bränneri vars produkter fraktades med båt till städerna vid Vänern. 1807 uppfördes en väderkvarn. Under gårdens nya ledning inköptes ytterligare mark från Bremnäs by och nya ekonomibyggnader uppfördes. 1842 genomfördes ett stort torrläggningsarbete, vilket skulle förbinda Hjälms udde med fastlandet och avstänga den inre delen av Myggstaviken från havet.

Avstängningen gav 64 tunnland äng. Av sädesslagen odlades mest korn och man odlade också ärter, bönor och potatis. Tofta utvecklades till ett mönsterjordbruk.

Herrgårdens byggnader är uppförda på dalgångens västra sluttning. Bostadsdelen består av ett corps-de-logi med två symmetriskt placerade flyglar. Herrgårdsbyggnaden antas ha blivit uppförd, eventuellt endast ombyggd, 1792. År 1915 genomgick den en ombyggnad och fick sitt nuvarande utseende. Flygelbyggnadernas fönster byttes vid detta tillfälle ut mot nya tättspröjsade, men behöll för övrigt sitt gamla utseende. Tofta som tidigare ägdes av Hushållningssällskapet som på markerna bedrev försöksjordbruk, är nu i privat ägo. Den förut parklika trädgården omgiven av en tät lindhäck, är nu till stora delar borta och häcken nedhuggen. I samband med att trädgården omdanades 1910 byggdes ett växthus med musikpaviljong i tidstypisk jugendstil. Väster om huvudbyggnaden ligger ekonomikomplexet med ladugård, stall, vagnslider och magasin. Med undantag för magasinet uppfördes alla ekonomibyggnader 1912. Det ersatte då ett äldre ekonomikomplex som låg norr om bostadshusen. Magasinet stod på nuvarande plats redan 1830. Mitt emellan stallet och huvudbyggnaden ligger ett falurött bostadshus i två våningar. Övriga arbetarbostäder ligger spridda på utmarkerna.

På 1800-talet infördes statarsystemet på Tofta. År 1850 fanns tolv statarfamiljer, fyra backstugusittare och ett båtsmanstorp på godset.

KÄLLA: Kulturminnesvårdsprogram. Kungälvs kommun 1990