Stäng fönster Kalmar kn, FÖRLÖSA KYRKA 1:1 FÖRLÖSA KYRKA
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| Kyrkogårdens historik Förlösa kyrkogård torde vara från 1200-talet men hur kyrkogården gestaltade sig då vet vi inget om. J Rhezelius avbildade kyrkan 1634, vilken är den första kända avbildningen. På ritningen syns kyrkan och kyrkogården avbildade från söder. Runt om kyrkogården fanns en gärdesgård uppförd. Söder om kyrkan på kyrkogården har han ritat små triangelformade vårdar. I det nordvästra hörnet har Rhezelus avbildat en liten byggnad som ser ut att vara uppförd i trä. Sannolikt är det de magasin som ersattes med en ny byggnad på 1700-talet. På andra sidan kyrkan i det nordöstra hörnet är en klockstapel, en så kallad Mörestapel, avbildad. Förmodligen försvann klockstapeln i och med att den nya kyrkan med torn uppfördes. Två klockor som tidigare hängde i stapeln hänger nu i kyrkans torn. Den ena klockan har årtalet 1642 ingjutet och den andra 1687. År 1710 härjade pesten i Förlösa och mer än ¾ delar av befolkningen dog. De avlidna begravdes, på kyrkogården, nattetid och utan kistor. År 1711 efter det att pesten upphört fylldes hela kyrkogården upp med grus, upp till 1 alns höjd. Det finns tre lantmäterikartor över Förlösa kyrka och kyrkby. Den första är en avmätning från 1713 som visar en rektangulär kyrkogård runtom kyrkan. Vid den här tiden gick en väg på den östra och en på den västra sidan om kyrkogården. Nästa karta är från 1795. Kyrkogården uppvisar nu en något oregelbundet kantig form. En liten byggnad verkar vara uppförd i eller intill den västra muren. Vägar fanns på den här kartan utritat både öster och väster men även söder om kyrkogården. Den yngsta av de tre kartorna är från 1856 och då var både kyrkan och bårhuset utmärkt på kartan, liksom prästgården norr om och skolan söder om kyrkogården. Den östra vägen var utritad i likhet med den södra men den på den västra sidan om kyrkogården saknas. Det visar på att vägnätet runt om kyrkan har förändrats ett antal gånger. I ett protokoll från november 1772 bestämdes att man skulle bygga ett nytt materialhus med ny grund. Det gamla stod på en annan plats, troligen längre norrut, än den nu planerade. År 1793 beslöts att det nya magasinet skulle vara 12 alnar långt och 9 alnar brett inom murarna och skulle byggas av sten. Murarmästare Törnberg ritade och färdigställde huset medan Pär Nilsson från Olofsböle lade grunden. 1794 stod sockenmagasinet färdigt i kyrkogårdens sydvästra hörn och kom att användas som bland annat sädesmagasin fram till 1874. På en avmätningskarta från 1795 avbildades en byggnad i den sydvästra delen. det bör vara det då nyligen uppförda magasinet. Söder om kyrkan hade Mossebo och Ramneryd sina kyrkstallar och Årtebäck hade sina norr om kyrkan. Dessa är idag försvunna. På en teckning utförd av N. I Löfgren på 1820-talet syns en bogårdsmur runt om kyrkan, ”en vacker vitmenad mur under tegeltak, försedd med små prydliga portaler”. I det nordvästra hörnet avbildas en ingång med portstolpar försedda med tälttak och knopp. Mellan stolparna var en dubbelgrind. Det verkar också ha varit en öppning i murens östra del och det bör sannolikt vara samma ingång som finns där idag. Nordost om kyrkans torn var en klockstapel uppförd. Ett antal träd var planterade på kyrkogården. Sockenstugan avbildades inte på teckningen. År 1884 utvidgades kyrkogården och marken togs från prästgården. Utvidgningen gjordes åt nordväst, norr och öster. Den del av kyrkogårdsmuren som inte är vitkalkad på insidan utgör troligen spår efter den utvidgning som gjordes.1917 kom kvarteren precis norr om kyrkan till. På ett flygfotografi över kyrkan och kyrkogården 1935 var den västra delen på södra sidan anlagd med grusgravar. Öster om det området verkar vara insått med gräs. På fotografier, tagna över den södra sidan om kyrkan, 1937, hade flera gravvårdar omgärdningar i form av låga häckar och gravkullar av murgröna. Två korsformiga gravårdarna var gjorda av trä och målade vita, var också placerade här. I artikeln ”Kyrkväktare vid Förlösa kyrka” i boken Förlösa socken nämns att när Albin Karlsson 1938 påbörjade sitt jobb som vaktmästare så hade lieslåttern på kyrkogården kommit att nästan försvinna utvecklingen gick istället mot mer öppna grusplaner och murgrönekullar. 1940 ville man förvandla gamla sockenmagasinet i kyrkogårdens sydvästra hörn till bårhus och arkiv. Ombyggnadsförlaget var uppgjort av en lokal byggmästare. Byggnadsstyrelsen och Riksantikvarieämbetet menade att förslaget skulle omarbetas och att bårhuset borde förses med uppvärmningsanordning. I samband med omarbetningen föreslog styrelsen att församlingen skulle låta undersöka huruvida det utan olägenhet skulle vara möjligt att anordna en ingång både till arkivet och till bårrummet från ett gemensamt förrum, varigenom en ny dörröppning inte skulle behöva tas upp. Denna lösning skulle enligt styrelsens mening vara bättre. Planen godkändes 1940 men då andra världskriget utbröt avbröts planerna tillfälligt. Under kriget användes magasinet som skyddsrum för de två skolorna nära kyrkan. Taket var vid den här tiden fortfarande belagt med ekspån men diskussioner fördes om man skulle byta ut ekspånet mot tegel eller furuspån. Taket är idag fortfarande klätt med spån. 1947 togs planerna på ombyggnad åter upp och det finns ett brev från Ärland Noreen, Kungliga byggnadsstyrelsen, där man säger att styrelsen inte motsätter sig ett upptagande av en ingång på byggnadens östra fasad istället för den norra fasaden. Det var kyrkoherde Erik Wallien som bad att få flytta ingången till den östra sidan då det norr om magasinet fanns välskötta familjegravar som skulle ha blivit berörda om öppningen gjorts i norr. En dörr togs upp i den östra fasaden. Ytterligare flygfotografier finns tagna år 1947 och 1950. Vid den här tiden var det fortfarande grusgravar i den sydvästra och den sydöstra delen av kyrkogården. Även norra delen av kyrkogården skymtas på bilderna också där var gravplatserna belagda med grus. Likaså ser gravplatserna på delar av det östra området ut att ha, olika omgärdningar av till exempel häckar och vissa ser också ut att vara grusbelagda. År 1949 gjordes en enkätundersökning på initiativ av Växjö stift. Församlingarna fick svara på några frågor om sina kyrkogårdar. Svaren från Förlösa församling beskrev något om hur kyrkogården då var planerad. Kyrkoherden S Wallin berättade i sina svar att kyrkogården var planterad med både träd och buskar och då främst med lind, lönn, buxbom och tuja. Gravplatserna var i regel belagda med grus och gravvårdarna var av granit. Den äldsta gravvården var vid den här tiden från 1840. När det gäller inskriptioner på gravstenar berättar Wallin att de oftast angav information om den avlidnes födelse- och dödsår samt gårdsnamn, dock mer sällan bibelord. En ny kyrkvaktare började år 1970 vid Förlösa kyrka, Evert Gustavsson. Det var under hans tid som de sista öppna grusplanerna såddes in med grus. Ett kvarter på norra sidan av kyrkan sparades dock till minne av en svunnen kyrkogårdskultur. År 1971 upprättades en plan till nyplantering på kyrkogården enligt förslag från Arne Hernborg, K-konsult, Kalmar. Riksantikvarieämbetet godkände förslaget men menade att några av de föreslagna nya gravplatserna som angränsade till entréplanen framför vapenhuset i väster borde utgå. Detta skulle ge en mjukare övergång mellan entréplanen och gravkvarteret söder om detta. Om detta hörsammades eller ej är oklart. 1982 köpte man mark av Förlösa 2:1 och Förlösa 2:2. Båda dessa markområden förefaller ha varit samfällda. En del områden ska redan tidigare ha brukats av kyrkogården men nu blev det formellt. Utvidgningen gjordes i norr. 1993 gavs tillstånd och anlades en minneslund i östra delen av den på 1980-talet tillkomna delen av kyrkogården. Vem som ritar den är dock inte känt. Länsstyrelsen gav 1995 församlingen tillstånd att lägga igen och med gräs så in delar av det grusgravskvarter, kvarter 5, som sparats precis norr om kyrkan. Tillståndet gällde endast den västra delen av de i ansökan markerade gravkvarteret. Grusade gångar och ytor, gravramar av buxbom samt häckar och planteringar i övrigt skulle bibehållas och kompletteringsplantering skulle ske med buxbom. ARKIV OCH LITTERATUR Antikvariskt Topografiska arkivet, Riksantikvarieämbetet Kalmar läns museums topografiska arkiv Lantmäteriet Landsarkivet i Vadstena: Hylanders kyrkogårdsinventering från 1949 Bucht, Eivor (red), Kyrkogårdens gröna kulturarv, Klippan 1992 Förlösa socken , En hembygdsbok Hammaskiöld, Hans mfl, Minnets stigar – en resa bland svenska kyrkogårdar. Stockholm 2001 Hammarskjöld, Britt-Marie, Ett läns utveckling-Kulturminnesvårdsprogram för Kalmar län. Etapp 1, Översikt. Kalmar 1985 Larsson, Lars-Olof, Växjö stift under 800 år, Karlskrona 1972 Rahmqvist, Sigurd (red), Det medeltida Sverige, Bd 4, Småland 4, Stockholm 1999 Åberg, Göran, Sankt Sigfrids stift i historia och nutid, Växjö 1996 Svenska kyrkans hemsida: www.svenskakyrkan.se Muntlig uppgift kyrkvaktmästare Staffan Karlsson |
