Stäng fönster Alvesta kn, SKATELÖVS PRÄSTGÅRD 2:1 SKATELÖVS KYRKA
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| HISTORIK FRÅN KYRKOBYGGNADER 1760-1860 - För den nya kyrkan, som uppfördes 1820-21, valdes en helt ny tomt belägen några hundra meter från den gamla kyrkplatsen, som ligger i direkt anslutning till sjön. Den äldre kyrkan utgjordes av en medeltida stenkyrka. Platsen är bevarad som kyrkogård och används även för friluftsgudstjänster. Som ansvariga för det nya kyrkbygget, som skedde efter ritningar av Axel Almfelt 1817, omtalas murmästare Thor Uppgren, Sölvesborg och byggmästaren Johan Ehrenberg, Blädinge. Invigningen skedde den 24 juni 1825 och förrättades av biskopen Esaias Tegnér. PLAN OCH MATERIAL - Rektangulärt kyrkorum med utbyggd, halvrund sakristia i öster samt torn i väster. Ingång genom tornet samt de båda mittportalerna. Separat ingång till sakristian från söder. Planen överensstämmer med ritningen frånsett att sakristian gjorts större och den norra mittportalen tillagts. Uppförd av sten, putsad och vitkalkad. Takmaterialet utgörs fortfarande av spån. Även den öppna lanterninen är klädd med spån, Huven och torntaket är dock numera klädda med kopparplåt. EXTERIÖR - Utförd enligt 1817 års ritning. Tornportalen blev dock kraftigare markerad genom rusticering. Vidare tillkom som nämnts en ingång i norr. Exteriören är oförändrad sedan byggnadstiden frånsett trappan och fönstret till det pannrum som byggts under sakristian. INTERIÖR - Kraftigt förändrad genom främst färgsättning och ändring av korväggen. Altartavlan, "Kristi nedtagande från korset", är en kopia efter Rubens målning av Salomon Andersson omkring 1830. Dess nuvarande klassicerande pilasterinramning tillkom dock 1938. Vid 1930-talets renoveringar tillkom likaså det klassicerande ljudtaket till predikstolen och kordörrarna gjordes mindre och flyttades utanför altarringen. Bänkinredningen är i huvudsak ursprunglig liksom läktaren med orgelfasad från 1845. Inbyggnaderna under läktaren tillkom 1972, då även ommålningen i nuvarande färgskala med grått, blått och mörkrosa skedde. Av en interiörbild från början av 1900-talet framgår att korväggen då var försedd med målade pilastrar och dekorerade väggfält ovanför kordörrarna medan flankerande nummertavlor var placerade på kraftiga underreden. I koret fanns också det sedvanliga stånduret. Källa: Kyrkobyggnader 1760-1860. Del 2, Småland och Öland. 1993 |
