Stäng fönster Kalmar kn, HAGBY KYRKA 1:1 HAGBY KYRKA
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| Kyrkogårdens historik Hagby kyrkogård användes redan under medeltiden men hur kyrkogården såg ut då vet vi mycket lite om. På 1660-talet revs mittornet och valven inne i kyrkan och delar av materialet vräktes ut på kyrkogården och bildade en stor hög öster om koret. Denna hög togs bort först 1850 och användes då som fyllning innanför kyrkogårdsmuren. Tidigare hade kyrkogården omgivits av en bogårdsmur som nu blev till en vallmur. Den nuvarande klockstapeln uppfördes 1693 men det tycks ha funnits en klockstapel tidigare på platsen. I en inventarieförteckning från 1597 står det ”två små klåckor hwardera om en bismara mark. Tre stora klåckor, ten minsta hengir i tårnit, the andra i stapullin”. Mellanklockan är gjuten i Karlskrona år 1768. På en lantmäterikarta från år 1759 hade kyrkogården samma form och utsträckning som dagens. Ingången i sydvästra hörnet liksom sockenmagasinet finns inte med på kartan. Istället fanns det en öppning i norra murens östra del. På en storskifteskarta från 1801 syns återigen den rektangulära kyrkogården avbildad. På kartan var inte längre den norra ingången återgiven. I det sydvästra hörnet har sockenmagasinet avbildats för första gången. Vid ingången mitt på kyrkogården på den västra sidan fanns symbolen för en byggnad inritad. Det är sannolikt den stiglucka som användes fram till 1837 då den flyttades till sin nuvarande plats intill klockstapeln på södra sidan av kyrkogården. År 1935 användes den till vedbod. Bårhuset sägs vara en medeltida stenbyggnad och under en period i början av 1800-talet användes det som sockenmagasin innan det iordningställdes som bårhus 1952. Idag brukas det dock inte som bårhus då det saknar kylanläggning utan istället används det till förvaring av material. Fotografier från början av 1900-talet visar en ängslik kyrkogård med ett fåtal grusade gravplatser med murgrönekullar och gravvårdar av svart granit, på den östra sidan. På bilden syns bänkar uppställda intill gravplatserna. År1913 avfotograferade Martin Olsson en ritning av kyrkan. På ritningen fanns en mindre översikt över kyrkogården. Utbredningen av kyrkogården och hur gångarna var placerade, om än i lite mjukare former, överensstämmer väl med dagens. Ytterligare ett fotografi från Hagby där kyrkogården syns är från 1927. Det hade nu tillkommit ett antal stenvårdar framför vapenhuset och på området öster om sakristian. Från en annan vinkel är ett fotografi taget av Alex Johansson omkring år 1930. Det visar den södra sidan där endast ett fåtal stenvårdar fanns, i övrigt verkar gravplatserna endast markerats av murgrönekullar. I högra kanten av fotografiet syns en grusad gång som går i nord-sydlig riktning. Bilder från 1940-talet och framåt visar att en förändring skedde på kyrkogården. På fotografier som Ivar Anderson tog i början av 1940-talet syns höga resta vårdar, med omgärdningar i form av stenramar, stenstaket, gjutjärnsstaket och gjutjärnskedjor samt låga häckar. Det stora flertalet av gravplatserna var grusbelagda och många hade kullar av murgröna. Ännu på 1950-talet såg kyrkogården likadan ut. På flygfotografier från den tiden syns tydligt de grusbelagda gravplatserna och gångarna. År 1949 gjordes en enkätundersökning på initiativ av Växjö stift. Församlingarna fick svara på några få frågor om sina kyrkogårdar. Svaren från Hagby församling berättar något om hur kyrkogården då såg ut. Kyrkoherden Gunnar Pleijel berättar i sina svar att före 1900 var det förutom de träd som var planerade runt kyrkogården också ett antal ekar planterade inne på kyrkogården. Någon ”linje” fanns ej på Hagby kyrkogård, utan alla begravde sina döda där deras förfäder vilade. Säkerligen fortsätter han hade tidigare byalagen haft särskilda gravplatser. Ännu på 1940-talet begravde de i väster ut liggande byarna i socknen sina döda på den västra sidan av kyrkogården. Gravkullarna var avlånga och rätt låga, gärna planterade med murgröna, berättar Pleijel. Mer och mer hade man börjat utsläta och grusa gravplanen, särskilt de med stenram. På fotografier som visar kyrkogården från 1954 fanns fortfarande en grusgång som löpte tvärs igenom den södra delen från klockstapeln och öster ut samt den gång som gick i nord-sydlig riktning i områdets östra del. Gångarna fanns dock inte med på en situationsritning över kyrkogården från 1965. Någon gång mellan 1954 och 1965 såddes alltså de bägge grusgångarna igen och fler gravplatser skapades på detta vis på kyrkogården. På fotografier från 1940- och 50-talet kan man se att flera gravar hade omgärdningar, både i sten och av gjutjärn, som idag försvunnit. År 1974 lades ett förslag fram på utvidgning av kyrkogården i söder. Marken skulle köpas av lantbrukare Ragnar Nilsson. Någon utvidgning blev dock aldrig av. År 1979 köpte församlingen merparten av en samfällighet öster om kyrkan för att bygga parkeringsplatser. De köpte också del av Hagby 7:1 för att en byggnad som man tidigare uppfört ska ligga helt på församlingens mark. Församlingen köpte också kyrkogården av pastoratet. År 1995 renoveras klockstapeln, före detta bårhuset och den gamla stigluckan. ARKIV OCH LITTERATUR Antikvariskt Topografiska arkivet, Riksantikvarieämbetet Kalmar läns museums topografiska arkiv Lantmäteriet Landsarkivet i Vadstena: Hylanders kyrkogårdsinventering från 1949 Bucht, Eivor (red), Kyrkogårdens gröna kulturarv, Klippan 1992 Hammaskiöld, Hans mfl, Minnets stigar – en resa bland svenska kyrkogårdar. Stockholm 2001 Hammarskjöld, Britt-Marie, Ett läns utveckling-Kulturminnesvårdsprogram för Kalmar län. Etapp 1, Översikt. Kalmar 1985 Karlsson, Axel. Hagby rundkyrka Larsson, Lars-Olof, Växjö stift under 800 år, Karlskrona 1972 Rahmqvist, Sigurd (red), Det medeltida Sverige, Bd 4, Småland 4, Stockholm 1999 Åberg, Göran, Sankt Sigfrids stift i historia och nutid, Växjö 1996 Svenska kyrkans hemsida: www.svenskakyrkan.se Muntliga uppgifter kyrkovaktmästare Bengt Johansson |
