Stäng fönster Stockholm kn, EUROPA 13 FINSKA KYRKAN
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| HISTORIK FRÅN STOCKHOLMS STADSMUSEUMS KYRKOKARAKTÄRISERINGSPROJEKT. Den byggnad Finska kyrkan är inrymd i uppfördes 1648-53 som bollhus och teater. Arkitekten är okänd. Den 19:e december 1725 invigdes byggnaden som kyrka åt Finska församlingen, efter att ha byggts om efter arkitekt Göran Josuae Adelcrantz' (1668-1739) ritningar. Till hans produktion hör bl a tornet på S:t Jacobs kyrka, altaruppsatsen i Katarina kyrka (nedbrunnen) och han är också en av arkitekterna bakom Riddarhuset. I och med reformationen började gudstjänsterna i Sverige hållas på det nationella språket istället för på latin. Finländarna fick sin första egna gudstjänstlokal i Stockholm 1533 i Svartbrödraklostret i Gamla Stan. År 1547 lät Gustav Vasa riva klostret. Efter olika tillfälliga lokaler fick den finska församlingen på 1560-talet sin hemvist i S:ta Gertruds gilleshus, också i Gamla Stan. Vid denna tid kan man tala om en finsk församling i verklig mening. År 1607 tvangs finländarna att avstå från S:ta Gertrud och flyttade till nuvarande Riddarholmskyrkan (f d Gråbrödernas klosterkyrka). Under 1600-talet sökte sig många av de svensktalande finländarna till de svenska församlingarna. Nicodemus Tessin d.ä. fick i uppdrag att rita en egen kyrka åt församlingen. Grunden till denna lades på Helgeandsholmen, men det storslagna projektet realiserades aldrig p g a bristande resurser. År 1725 fick finländarna slutligen en egen kyrka i det s k Lilla bollhuset på Slottsbacken. Det var byggt vid 1600-talets mitt som en tillbyggnad till Stora bollhuset, vilket nyttjades av hovets för en typ av tennis och som teaterlokal. För ombyggnaden till kyrka anlitades arkitekten Göran Josuae Adelcrantz. Huset fick nytt inner- och yttertak samt nya fönster, men tycks inte ha förändrats nämnvärt exteriört. Kyrkan fick namnet Fredriks kyrka efter kungen, Fredrik I. 1792 revs Stora bollhuset och man fick fri utsikt över Slottsbacken. Mot många församlingsmedlemmars vilja förklarades Finska kyrkan 1736 vara "en nationell kyrka för Kunglig majestäts trogna undersåtar i Storfurstendömet Finland" och inte en kyrka förvaltad av stockholmsfinländarna själva. Även språkligt fanns stridigheter när gudstjänster började hållas även på svenska. 1767 uppfördes en tillbyggnad norr om kyrkan, som nu innehåller sakristia och kapell. Under 1800-talet minskade församlingens medlemsantal så mycket att kyrkorådet föreslog en nedläggning. Församlingen levde dock vidare och under 1900-talet, framför allt efter andra världskriget, flyttade tusentals finländare till Sverige och Stockholm varpå församlingen växte starkt. År 1974-75 byggdes församlingshuset intill kyrkan, efter ritningar av Peter Celsing. KÄLLFÖRTECKNING ATA Antikvarisk-topografiska arkivet Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet Anderson, H O och Bedoire, F, Stockholms byggnader, Stockholm 1988 Turunen, P, Finska församlingens i Stockholm historia i ett nötskal, (informationsblad) Flodin, B, Murmästaren Hans Ferster, verksamheten i Sverige 1634-1653, Lidingö 1974 Montell, V, Finska församlingen i Stockholm och dess kyrka, Stockholm 1925 Nilsson, C och Westerberg, O, Kyrkguiden. Vägledning till kyrkorna i Stockholms stift, Stockholm 1995 Rekola, J, Suomalainen kirkko = Finska kyrkan 250 v/år, Stockholm 1975 Uppgifterna är sammanställda av Stockholms stadsmuseum 2007. |
