Stäng fönster Strängnäs kn, ÅKERS STYCKEBRUK 3:1 KOSSVATORPET MED TÄBY FÄBOD
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| På 1500-talet anlades ett järnbruk och sedermera styckebruk vid Bergaån, ibland kallad Åkersån. Den första styckesgjutningen, gjutning av kanoner, ägde rum 1588. styckebrukets glanstid inföll under stormaktstiden och under 1800-talets första hälft. Med tiden blev styckebruket en av länets större jordegendomar, med gruvor, skogar och jordbruksgårdar i flera angränsande socknar. Brukets kärna utgörs av industriområdet och Bruksgatan med sina administrativa byggnader samt bruksherrgården. Kring denna käma grupperar sig bruksarbetarbostäder från olika tider och byggnader för funktioner inom brukets gårdshållning. Den äldsta arbetarbostaden inom området är Täby fåbod, möjligen uppförd på 1570-talet, enligt en inskription i byggnaden. Intill ligger Kossvatorpet. Båda är små putsade byggnader. Genom historien har verksamheten varit beroende av arbetskraft och specialkunskap utifrån. Under och efter andra världskriget anställdes många flyktingar och arbetskraftsinvandrare vid bruket. Bland de första bruksarbetarna vid Åkers Styckebruk, i slutet av 1500-talet, fanns flera tyskar. Under 1600-talets första hälft kom valloner från Vallonien, i nuvarande Belgien. Bland dessa fanns far och son, Pierre och Johan Cochois. Deras efternamn har i folkmun blivit Cossva eller Kossva som givit namn åt torpet. I den lista över torpets invånare som framtagits av Åkers styckebruks hembygdsförening är Pierre och Johan Cochois de första boende i Kossvatorpet. Det är troligt att Kossvatorpet byggts under deras tid. Huset var permanent bebott fram till 1967. Båda byggnaderna finns upptagna i skriftliga källor från 1600-talet. I kartmaterialet är byggnaderna belagda på 1720 års karta över Åkers styckebruk, upprättad av Anders Mörn. Kossvatorpet med Täby fäbod ägs av Åkers Styckebruk, fortfarande en aktiv industri. |
