Stäng fönster Borgholm kn, ALBÖKE KYRKA 1:1 ALBÖKE KYRKA
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| HISTORIK FRÅN BYGGNADSREGISTRET - Alböke kyrka består av ett rektangulärt kyrkorum med kor och utbyggd sakristia i norr och torn vid södra gaveln. Kyrkan föregicks av en medeltida klövsadelskyrka. Den nuvarande kyrkans nord-sydliga orientering sammanhänger med att den byggdes i vinkel mot den äldre byggnaden, som under en tid fick stå kvar som förhall innan den slutligen revs för att lämna plats åt det nya tornet i söder. Rester av de gamla grundmurarna ligger kvar under markytan. Till den nya kyrkan, uppförd 1859-1862, användes kalksten tagen från kyrkogårdens ursprungligen skottgluggsförsedda mur. Tornet kröns av en åttkantig lanternin med en kort spira; övriga byggnadskroppar är täckta med sadeltak. De vitputsade murarna genombryts av rundbågiga fönster. Det välbevarade kyrkorummet är täckt med trätunnvalv. Mycket av inredningen är övertagen från den medeltida kyrkan, så exempelvis predikstol och altaruppsats i bygderokoko från 1790-talet. I altaruppsatsen har medeltida skulpturer återanvänts, delvis i omgjord form. Bland de medeltida inventarierna märks den gotländska dopfunten från tidigt 1200-tal av anonymmästaren Globus. Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1995 HISTORIK FRÅN KYRKOBYGGNADER 1760-1860 - Efter att 1836 och 1838 ha avvisat biskop af Kullbergs förslag om en ny kyrka, gemensam med Löts församling, togs beslut om nybygge 1855. Den nya kyrkan uppfördes av byggmästaren Peter Isberg 1859, tornet 1862. Före tornets tillkomst stod dem medeltida klövsadelkyrkan kvar vid långhusets sydgavel. Ritningarna, upprättade av byggmästaren, omarbetades av Albert Törnquist vid ÖIÄ 1856 och 1860. Invigningen förrättades 20 september 1863 av prosten Abraham Lindwall. PLAN OCH MATERIAL - Rektangulärt kyrkorum med kor med utbyggd sakristia i norr och torn i söder. Ingångar genom tornet och mittportal på östsidan. Uppförd av kalksten, delvis från den medeltida kyrkogårdsmuren, tornet byggt med sten från den rivna, medeltida kyrkan. Murarna vitputsade, tornets taklist utförd av huggen och slipad röd kalksten liksom portalomfattningarna i söder och öster. Enkupigt tegeltak, kopparplåt på torntak och spira. EXTERIÖR - Uppförd främst efter Isbergs ritning från 1856. Dock försågs sakristian med pulpettak istället för med valmat tak. Tornportalens utformning överensstämmer med östsidans mittportal. Under senare tid har den ursprungliga trappstegsfrisen nedanför takfoten ersatts av en taklist. INTERIÖR - Ett välbevarat kyrkorum täckt med trätunnvalv. De flesta inredningsdetaljerna är övertagna från den gamla kyrkan med undantag för altarringen, bänkinredningen och läktaren, som är samtida med kyrkan. Altaruppställningen, utförd 1794 av målaren Anders G Wadsten och snickarmästaren Zacharias Brun, är en replik av den i Gärdslösa kyrka, utförd av Wadsten och Jonas Berggren. På ömse sidor om altartavlan står Lag och Evangelium, ursprungligen två apostlar från ett senmedeltida altarskåp. Av Wadsten har den ene försetts med lagens två tavlor och horn i pannan för att framstå som Moses. I ramverket över altartavlan en liten knäböjande medeltida ängel från en triumfkrucifixgrupp, av Wadsten försedd med basun. Omkring altaruppställningen är en av pilastrar buren rundbåge samt änglar målade direkt på muren av Nils Johan Jonsson, Glömminge, 1863. Målningen är senare påbättrad. Även predikstolen är ett verk av Wadsten i samarbete med brun 1794. Orgelfasaden tillhör 1869 års orgel. Källa: Kyrkobyggnader 1760-1860. Del 2, Småland och Öland. 1993 |
