Stäng fönster Falun kn, VÄSTANBERG 23:2 BJURSÅS KYRKA
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| Den första kyrkan i Bjursås var av trä, möjligen medeltida. Den ersattes 1599 av en större timrad byggnad, kallad Mellankyrkan. Trots utvidgning på 1730-talet blev den under seklets senare del för trång för den växande befolkningen. Tanken att bygga en större kyrka i sten väcktes 1783 och tre år senare lades en byggnadsfond upp. Sedan delar av Leksands församling genom kunglig resolution överförts till Bjursås kunde bygget inledas 1792, efter överintendent C F Adelcrantz ritningar. Byggmästaren Johan Christopher Loell drev igenom att den nya kyrkan skulle placeras på höjden ovanför den gamla, där klockstapeln tidigare stått. Murarna uppfördes av gråsten, samt tegel och förmodligen kalksten i muröppningar. Yttertaket täcktes ursprungligen med spån. I början av sommaren 1797 hade bygget avancerat så långt att den gamla kyrkan revs och den nya började användas. Senare samma år flyttades klockorna från klockstapeln till tornet. Sista byggetappen var sakristian bakom kyrkans kor, vilken blev avsevärt större än vad Adelcrantz ritningar utvisat. Syftet var att kunna använda detta rum även vid husförhör och skriftermål. Då hela kyrkan färdigställts till sitt yttre, sannolikt 1803, återstod kyrkorummets inredning. I memorial skrivet den 19 juli 1803 redovisade den nytillträdde prosten Anders Hammarström att golv lagts in både i kyrkorum och i sakristia. Den gamla kyrkans altare och altarring, båda i trä, hade återanvänts, liksom altartavlan av Bernt Svedin. Bänkinredning var byggd, men bänkdörrar och läktare återstod ”dem församlingen i år ej äger förmåga att förfärdiga”. Att inredningsarbetena drog ut på tiden berodde främst på församlingsbornas skuldsättning. Ett annat skäl som angavs i Hammarströms memorial var att man kostat på yttertaket dyrbara rännor och tillhörande ledare av järnbleck ”för att hindra att regn må falla murarna för nära och undanhålla fuktigheten”. För mer historik se kyrkan samt bifogad PDF-fil |
