Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Borlänge kn, SPÄNNAREN 12 HAGAKYRKAN

 Anlaggning - Historik

Historik
Stora Tuna församling tillsatte 1902 en prästbefattning vars ansvarsområde avsåg Borlänge-Domnarvet, en industristadsdel med stark tillväxt. För gudstjänsterna i området lånades inled-ningsvis stora salen i Bergslagets föreningslokal. Under följande år diskuterades och övervägdes ständigt frågan om uppförandet av en distriktkyrka, alternativt av ett församlingshem och slutligen av bådadera. Under året 1920 beslöt kyrkorådet att inköpa ett markområde från bruket. Det skulle dock dröja ytterligare många år innan kyrkan kom till. Den slutliga lösningen kom att innebära en ovanlig samarbetsform och en annorlunda kyrkomiljö.

Sedan 1926 hade man utrett projektet som initierats av Stora Tuna församling. Efter många turer och utredningar beslöt till slut 1934 kyrkofullmäktige att uppföra kyrka och församlingshem. Parallellt beslöt Domnarvets kommunfullmäktige att uppföra ett förvaltningshus. Avsikten var att verksamheterna skulle integreras i samma byggnadskomplex men uppföras som självständiga enheter.

Den annorlunda lösningen kom på sätt och vis att integrera och placera kyrkan mitt i samhället. Benämningen på den sakrala delen blev Hagakyrkan medan förvaltningsdelen kom att kallas för Domnarvets kommunalhus. Senare efter sammanslagning, 1944, av Domnarvets kommun och Borlänge köping omvandlades kommunhuset till stadshus.

Kyrkolokalen var inordnad i en funktionell byggnad där utrymmen för församlingsverksamhet och expeditionsarbete sammanfördes ändamålsenligt. Samtidigt förenades den kyrkliga verksamheten med närheten till kommunal service, i ett framsynt och sällsynt koncept.