Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Sundsvall kn, TUNA PRÄSTBORD 1:9 TUNA KYRKA

 Anlaggning - Historik

Historik
FÖRSAMLING 1995 - TUNA

BEFOLKNINGSTAL - år 1805: 1088, år 1900: 3577, år 1995: 6056

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken omnämnd 1314 med Attmar som annex. Från ca 1400 till 1858 pastorat med Attmar och Stöde, 1858-1892 med Attmar. Eget pastorat 1892.

LÄGE OCH OMGIVNING - Socknen ligger i Ljungans dalgång i kuperad terräng. Kyrkan ligger på en höjd ovanför en udde i sjön Marmen. Odlingsmarken ligger som ett band utmed sjön och i nordöst höjer sig terrängen kraftigt mot skogklädda höjder. Kyrkan ligger för sig mellan odlade områden med gårdar. Läget är detsamma sedan medeltiden. Söder om kyrkan ligger prästgården från 1600-talet men senare ombyggd, och i sydväst församlingshemmet. Några yngre kyrkstallar står söder om kyrkan. I den branta sluttningen norr om kyrkan ligger kyrkskolan. Intill skolan ligger Tunabacken, ett större område med gravfält och husgrundsterrasser, troligen från äldre järnålder.

RASERAD KYRKA / RUIN -

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - I: Medeltidskyrka i sten med långhus och smalare rakslutet kor, enligt en anteckning 21 1/4 aln lång och 17 1/12 aln bred, koret mätte 9 1/12 aln i längd och 10 3/4 i bredd. 1666 omnämns en sakristia och 1668 ett vapenhus. Kyrkans östra och södra murar ingår i den nuvarande kyrkan som byggdes mellan 1776 och 1778. Från den medeltida kyrkan härrör ett dopfuntslock, ett av de få bevarade i Sverige från medeltiden.

II: 1776 - 1778 byggdes en kyrka där delar av medeltidskyrkan ingår. Arbetet påbörjades av Daniel Hagman som också hade inkommit med ritningar, vilka dock inte godkändes av ÖIÄ. Man bifogade i stället ritningar av Olof Tempelman. Vid Hagmans död 1777 övertog sonen Pehr Hagmansson ledningen. Tempelmans torn på ritningen uppfördes först i sin helhet 1937. Rektangulär byggnad i sten med sakristia i nordost och i väster ett torn.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Tornet har mjukt svängd huv. Vit fasadputs, skiffertak och kopparplåt i tornhuven. Ingångar i söder och i väster. Över kyrkorummet höjer sig tre valv, det mittersta ett stjärnvalv, omgivet av två kryssvalv. Exteriören är knappast typisk för Hagman, men det är däremot valvformerna. (Jfr Attmar). Altaruppsättning och predikstol av Johan Edler d.ä. från 1793, omarbetade av Johan Edler d.y. 1881. Orgelfasaden är från 1796-1800. En omfattande restaurering skedde 1928, efter förslag av arkitekt Erik Högström, bl.a. tillkom då ny bänkinredning (med återbruk av äldre bänkdörrar) och interiören med fast inredning ommålades. Läktarunderbyggnad från 1978-79.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 1999; rev. 2008.