Stäng fönster Sundsvall kn, TUNA PRÄSTBORD 1:9 TUNA KYRKA
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| HISTORIK FRÅN KYRKOBYGGNADER 1760-1860 - Tuna kyrka uppfördes 1776-78 på samma plats som medeltidskyrkan. Ritning och kostnadsförslag upprättades av Daniel Hagman redan 1772. I brev 1777 meddelade Överintendentsämbetet dock att de inte godkände Hagmans ritning utan menade, att Tuna som var moderkyrka i ett pastorat, skulle uppföras med torn. Nya ritningar av Olof Tempelman bifogades, vilka följdes även om tornet tillkom först år 1937. Arbetet med den nya kyrkan påbörjades av Hagman, vid dennes frånfälle 1777 övertogs ledningen av sonen Pehr Hagmansson. Kyrkan med endast grund till ett torn invigdes den 5 juli 1778 av kyrkoherde Nils Nordstrand. Murad port till kyrkogården. En klockstapel av trä på en höjd öster om kyrkan är byggd 1746 av klockaren Alexander Thun. PLAN OCH MATERIAL - Rektangulärt kyrkorum med kor i öster, sakristia i nordöstra hörnet samt torn i väster. Huvudingång mitt på sydsidan samt genom tornfoten i väster. Materialet är gråsten med valv, fönster- och dörromfattningar av tegel. Grundmurar från den gamla medeltidskyrkan ingår i söder och öster. Vitputsade fasader och gråmålad sockel. Skiffer på kyrkans tak och kopparplåt på tornhuven, ursprungligen troligen spån.. EXTERIÖR - Exteriörens utformning följer O Tempelmans ritning, även om tornet byggdes 160 år senare. Hagman med Attmars kyrka som förebild hade avsett en tornlös kyrka med avvalmat tak i två avsatser och rusticerade kolonner som skulle pryda fasaderna. Förutom tornets tillkomst har kyrkan vid 1928 års renovering fått en markerad omfattning av kalksten vid sydportalen, för övrigt syns kyrkan vara oförändrad sedan byggnadstiden. INTERIÖR - Välbevarat kyrkorum med ett åttdelat stjärnvalv över mitten samt smala kryssvalv i öster och väster. Även sakristian är försedd med kryssvalv. Mellan korväggens två fönster står altaruppställningen av trä, marmorerad och rikt dekorerad med förgyllda ornament. Johan Edler d.ä. och eventuellt även Olof Berggren svarade 1793 för utförandet av såväl altaruppställning som predikstol efter ritning från ÖIÄ. Bägge har omarbetats av Johan Edler d.y. år 1881. Då tillkom troligen kopian av Thorvaldsens Kristusstaty, som står i nischen. Ursprungligen stod där ett bronserat kors med därunder inskriften "Salige är de som tro". Den slutna bänkinredningen, i tre kvarter, är delvis ursprunglig, tillverkad av sockensnickaren Nils Pärsson. Mot koret är den konkavt ursparad och prydd med ett par pyramider, som sannolikt härstammar från 1708. 1828 års inventering omtalar att de då stod under läktaren, på deras nuvarande plats stod då ett par höghalsade eldsurnor. Läktaren troligen från kyrkans byggnadstid. Den gamla kyrkans läktarbröstning är i senare tid flyttad till kyrkvärdsbänkens framsida. På västväggen under läktaren på var sida om ingångsdörren målningar med skenarkitektur, arkader med urnor i nischer, utförda 1794 av Jonas Wagenius. Orgelfasaden delvis ritad och senare byggd av Lars Fredrik Hammardahl 1796-1800.Orgelverket byggt 1979. Källa: Kyrkobyggnader 1760-1860. Del 4, Härjedalen, Jämtland, Medelpad och Ångermanland. 1997 |
