Stäng fönster Upplands Väsby kn, TORSÅKER 1:6 TORSÅKERS MAGASIN
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| Torsåker eller Tjursåker som var gårdens ursprungliga namn har rätter i förhistorisk tid. Gården blev säteri på 1670-talet och förvärvades 1722 av riksrådet Gustaf Adam Taube och 1729 av den kände hattpolitikern Fredrik Gyllenborg, som torde ha anlagt den långa allén till Torsåker. Efter Gyllenborgs död 1759 lät änkan bygga det ståtliga spannmålsmagasinet, som skulle fungera som spannmålsbank för gårdens underlydande. Bland Torsåkers ägare märks också G A Löwenström (1805-11), Löwenströmska lasarettets grundare. Torsåker köptes 1872 av landshövdingen H Wachtmeister som lät ersätta den gamla huvudbyggnaden med en ny som med sina torn och tinnar påminde om en medeltidsborg. En senare ägare ersatte tornen 1902 med gavlar varvid byggnaden erhöll sin nuvarande barockprägel. Spannmålsmagasinet är byggt 1763. Ovanför ingångsdörren sitter en rund inskriptionstavla av ölandskalksten med följande text: "Torsåckers Egendomars Underliggande Bönder och Torpares Spanmåls magasin år 1763. FSGB-EJSC". Bokstäverna härrör sig till Fredrik Gyllenborgs och hans makas initialer. Magasinet ligger vid allmänna landsvägen i fonden av Torsåkers lindallé vilken 1957 förklarades som naturminne. Byggnaden har ett karaktärsfullt yttre. Den är uppförd av 1 ½-stens mur av stortegel till två våningars höjd och däröver 1-stens gavelmurar. Med sin utkragade takfotslist, sitt brutna tak täckt med svartglaserat tegel infattat av svartplåt, sina ljusa kalkputsade väggar med svarta järnluckor och sin dubbeldörr av järn med omfattning av huggen roslagssandsten utgör byggnaden en omistlig del av den kulturhistoriskt värdefulla miljön vid Torsåker. Magasinets kulturhistoriska värde ligger emellertid inte endast i det tilltalande yttre. Byggnaden är ett framträdande exempel på den grundläggande prägel som jordbruket gav det svenska samhället i äldre tider och som kan betecknas med uttrycket lokal förrådshushållning. Under 1700-talet, framför allt dess senare del florerar en rad kungliga påbud och kungörelser om inrättande av sockenmagasin. Rädslan för missväxt var stor och magasinsinrättningarna var ett medel att motstå eventuell missväxt. Det gällde att efter svåra år ha tillräckliga förråd för såväl konsumtion som utsäde. Torsåkers magasin är dock inget sockenmagasin utan som instiftaren anger avsett för gårdens underlydande. Änkan Gyllenborgs initiativ har drag av både filantropi och slug beräkning, ty vid missväxt sköt spannmålspriset i höjden. Den som då hade spannmål att avyttra gjorde sig en god förtjänst. Det fanns dock risker. Spannmålen måste noga tillses och röras om, ty om den blev angripen av mögel och ohyra måste den hastigt säljas eller malas till mjöl och konsumeras. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Stockholms län, 1996-08-14, Dnr 221-1993-22905 |
