Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Södertälje kn, HÖLÖ KYRKA 1:1 HÖLÖ KYRKA

 Anlaggning - Historik

Historik
FÖRSAMLING 1995 - HÖLÖ

BEFOLKNINGSTAL - år 1805: 1271, år 1900: 1599, år 1995: 2261

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken.

LÄGE OCH OMGIVNING - Socknen ligger vid kusten och ingår i Mörkö-Oaxens riksintresseområde. Kyrkan, tidigare Ytterhölö, ligger nära stranden av Kyrksjön.

RASERAD KYRKA / RUIN -

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Den murade kyrkan består av långhus med runt korutsprång, sakristia i norr samt torn i väster.

I: Stenkyrka uppfördes sannolikt under äldre medeltid. Spår i västgaveln röjer att denna haft ett samtida västtorn. Under 1400-talets revs det gamla tornet och ett nytt tillbyggdes, med krönet prytt av tidstypiska blinderingar. I en tegelpelare i tornrummets nordvästra hörn är en trappa inbyggd. Det framgår också att våningen ovanför tornets bottenvåning haft ett högt sittande tunnvalv av sten, ett för Södermanland mycket ovanligt arrangemang. Sannolikt fick kyrkan salformad plan efter en medeltida ombyggnad, vilken dock inte kan preciseras i tid. Enligt avbildning från 1685 ägde medeltidskyrkan sakristia och vapenhus av sten. Idag återstår endast den ursprungliga stenkyrkans västgavel samt det tillbyggda 1400-talstornet.

II: Kyrkans nuvarande planform härrör från en nybyggnad 1792-93, med återbruk av föregångarens västgavel och torn. Ritningarna utfördes av Anders Sundström d.ä. och bearbetades av Jacob Wulff.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Takfallen är brutna. Tornet kröns av en huv med lanternin och kort spira, byggd 1759. Tornmurarnas krön dekoreras av runda blinderingar. Murarna genombryts av stickbågiga fönsteröppningar. Kyrkans huvudentré är den södra. Interiören präglas av ombyggnaden på 1790-talet, då även mycket av inredningen tillkom. Vid restaurering 1902 under ledning av Bror Almqvist tillkom listverket i långhusets tunnvalv, liksom korets pilastrar, sådana fanns redan tidigare, i illusionsmålad form. En läktarunderbyggnad som tillkom 1973 vid en restaurering under ledning Åke Porne, utvidgades 1993 (arkitekt Uno Söderberg). Andra åtgärder som genomfördes detta år gällde omändrad bänkinredning, borttagna bänkrader i väster ersatta med lösa bord och stolar, viss förändring av korpartiet och färgsättning av korets valvkappor i avvikande rosa ton. Över altaret sitter en tavla målad av Pehr Hörberg 1796. Predikstolen som skänktes till kyrkan år 1672, fick 1842 lämna plats för en empirepredikstol, ritad av Georg Chiewitz. Den äldre predikstolen återuppsattes 1902. Bland kyrkans gravminnen märks tumba och epitafium i renässansstil över Karl Sture, död 1598, rekonstruerad 1902.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1995 / Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2002.