Stäng fönster Gotland kn, VISBY TRIANGELN 1 M.FL. KV TRIANGELN
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| KVARTERET TRIANGELN - Kvarteret utgör ett triangelformat område mellan Hästgatan och Wallérs plats i söder, Södra Kyrkogatan i väster och Smittens backe i nordost. Kvarteret ligger i korsningen av två viktiga medeltida infartsleder till staden; Hästgatan genom Österport och Adelsgatan genom Söderport. Under medeltiden var kvarteret sannolikt fullt bebyggt, medeltida murverk finns dokumenterade i flera av kvarterets byggnader. De medeltida byggnaderna tycks i huvudsak ha legat med gaveln mot gatan. Det är ovisst om hur den medeltida utformningen av kvarteret såg ut, men på Meyers karta från 1646 skars kvarteret av på mitten av en gränd i öst-västlig riktning. Gränden fortsatte på andra sidan Smittens backe in i nuvarande kvarteret Vinkeln, troligen med en trätrappa upp till Klinten. På Schilders karta från 1697 var gränden utlagd till tomtmark och de två mindre kvarteren var sammanslagna till ett, indelat på tre tomter. Sedan slutet av 1700-talet har kvarteret omfattat två tomter. Vid mitten av 1800-talet hade tomterna i stort sätt samma utbredning som idag. Enligt Schilders tomtförteckning från 1697 var kvarterets tre tomter då bebyggda med trähus samt ett stenhus. Under 1700-talet uppfördes kvarterets nuvarande största byggnader, ett stenhus och ett trähus, båda i två våningar. Under andra hälften av 1800-talet fick flera av kvarterets byggnader sitt nuvarande exteriöra fasaduttryck. Vid slutet av 1980-talet genomgick kvarterets bebyggelse omfattande ombyggnader och renoveringar, dessutom kompletterades kvarteret med ny bebyggelse, med ett formspråk anpassat till intilliggande hus. TRIANGELN 1 - Fastigheten ligger i en sluttning nedanför klintkanten, mellan Södra Kyrkogatan i väster och Smittens backe i öster. Fastigheten omfattar idag fyra byggnader. I tomtens norra spets finns ett i full höjd bevarat medeltida packhus. Intill dess södra gavel ligger ett högt stenhus från 1700-talet, delvis bestående av medeltida murverk. Dessa två byggnader avskärmar tomten helt från omgivande gator. Den första dokumenterade ombyggnaden skedde 1896, då byggnaderna ändrade funktion från brygghus till mejeri och försågs med skyltfönster i bottenvåningen. Under hela 1900-talet har byggnaderna inrymt affärsverksamhet av olika slag. I fastighetens sydvästra del, mot Södra Kyrkogatan ligger ett flerbostadshus med ett femkantigt utanpåliggande trapphus mot gården, uppfört 1987-88. I tomtens östra del, intill den i öster avgränsande muren, ligger en liten vinkelbyggnad med soprum, också uppförd under 1980-talet. Under medeltiden var norra delen av nuvarande Triangeln 1 fullt bebyggd, med det stenhus som finns kvar idag, i fastighetens nordligaste del. Söder om detta fanns under medeltiden ytterligare ett stenhus, vars norra del finns bevarad i tomtens 1700-talsbyggnad. Enligt Schilders tomtförteckning från 1697 anges den nuvarande fastigheten som två tomter. Den norra tomten (nummer 9) omfattade ett stenhus med ett litet gårdsrum. Den södra tomten (nummer 75) omfattade ett trähus med gårdsrum. Under 1700-talet slogs tomterna samman till en, Klinteroten III:41, och omfattade enligt husklassifikationen från 1785 endast ett stenhus med tegeltak. Detta torde vara det medeltida huset. På Walgréns karta från 1883 hade tomten sin nuvarande utsträckning och bebyggelsen hade i stort sett samma utbredning som idag. Fastigheten har med sin äldre sträckning, som åtminstone går tillbaka till slutet av 1700-talet, samt med sin välbevarade bebyggelse från medeltid och 1700-tal, ett stort kulturhistoriskt värde. TRIANGELN 2 - Fastigheten utgör den södra delen av kvarteret Triangeln och ligger i en sluttning nedanför klintkanten, mellan Södra Kyrkogatan i väster, Wallérs plats i söder, Hästgatan i sydost och Smittens backe i nordost. En karta från 1646 visar att fastigheten då var något större mot norr än nu och dessutom utgjorde ett separat kvarter. 1697 hade tomten i stort sett nuvarande fastighets utbredning. Tomten omfattades då av ett hus i trä med lada och stall. Under 1700-talet omfattade tomten enligt husklassifikationen från 1785 ett trähus med tegeltak, ett brygghus med tegeltak, ett källarhus med tegeltak, samt en tomt med lada och fähus av trä med tegeltak. Trähuset utgjorde fastighetens manbyggnad och var enligt husklassifikationen mycket högt värderat. Det är det trähus som idag återfinns i fastighetens nordöstra del. På 1883 års karta följer tomtens bebyggelse samma struktur som idag. Fastigheten omfattar idag fyra byggnader. I tomtens nordöstra del ligger ett stort reveterat skiftesverkshus (E) från 1700-talets början eller mitt, med delar av en stomme från 1600-talet. Det avgränsar tomten med gaveln mot Smittens backe i nordost och med långsidan mot Hästgatan i sydost. Mot dess södra gavel ligger längs Hästgatan ett lägre flerbostadshus (D3), uppfört i lättbetong 1987-88. Intill detta ligger i fastighetens södra spets ett litet medeltida hörnhus (D2) vilket är det källarhus som nämns 1785. Det var ursprungligen ett encelligt medeltida stenhus, men byggdes om till nuvarande nygotiska uttryck under slutet av 1800-talet. I tomtens västra del, vid Södra Kyrkogatan ligger ett stort stenhus (D1) byggt vid sekelskiftet 1800, på delvis medeltida murverk, och kraftigt ombyggt 1988. I nordost avgränsas fastigheten av en hög putsad mur med träport. KÄLLA: Visby innerstad - en bebyggelseinventering. Del 1. (2002). Huvudred. Hansson, Joakim. C O Ekblad & Co, Västervik. ISBN: 91-88036-48-0 |
