Stäng fönster Kramfors kn, NORA PRÄSTBORD 1:2 NORA KYRKA
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| HISTORIK FRÅN KYRKOBYGGNADER 1760-1860 - Den äldsta stenkyrkan uppfördes under medeltiden. Den revs 1804. Ny kyrka diskuterades redan 1780. 1802 gjorde byggmästare Simon Geting flera nybyggnadsförslag, som församlingen föredrog framför ÖIÄ:s. Ett kompromissförslag 1804 utfört av Gustav Boman vid ÖIÄ godtogs efter långdragen skriftväxling. Murad port med smidesgaller leder in till kyrkogården. PLAN OCH MATERIAL - Rektangulär kyrkobyggnad med kor i öster, bakomliggande smalare sakristia samt torn i väster. Huvudingång i väster samt ingångar mitt på långsidorna, den norra numera igensatt. 1804 års ritning följs i allt väsentligt. Uppförd i gråsten och murtegel på gråstensgrund. Slätputsad i vitt. Taket plåtavtäckt. EXTERIÖR - Nora kyrka hör till de största i Ångermanland, med sex rundbågiga fönster på var långsida förutom portar med halvfönster. Tornkroppen avslutas upptill av en konsolfris. På det flacka torntaket placerades tornur 1895. Öppen fyrsidig lanternin krönt av korsglob. INTERIÖR - Tunnvälvt ljust putsat kyrkorum med inredning i grått och guld, huvudsakligen från slutet av 1850-talet. På altaret stod ursprungligen ett enkelt kors med svepduk. Nuvarande ståtliga altarväggsdekor utfördes 1858-60 av Lars Olof Hofrén med assistens av M Kärrlander, efter ritning av Ludvig Hedin. I det tredelade ramverkets högre mittbåge ett snidat krucifix, i de lägre sidobågarna placerades 1864 två gipsfigurer, som dock avlägsnades 40 år senare då det framgick att de föreställde Afrodite och Pallas Athena. De nuvarande skulpturerna, Johannes och Paulus av Hampe Svanberg, uppställdes 1912. I predellan en målning föreställande Nattvarden. Trion Hedin-Hofrén-Kärrlander har även utfört predikstolen, som 1860 ersatte den äldre från 1810, utförd av Pehr Dahlquist från Nora efter ritning av Axel Almfelt. Hofrén har även gjort nummertavlorna. Slutna bänkar från 1860-talet i fyra kvarter. Orgel byggd av Anders G Nygren 1863 med fasad ritad av Per Ulrik Stenhammar. Utrymmet under läktaren till hälften utbyggt för förråd och samlingsrum. Källa: Kyrkobyggnader 1760-1860, Del 4 Härjedalen, Jämtland, Medelpad och Ångermanland. Stockholm 1997 |
