Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Varberg kn, VÄRÖ 1:2 VÄRÖ KYRKA

 Anlaggning - Historik

Historik
FÖRSAMLING 1995 - VÄRÖ
BEFOLKNINGSTAL - 1805: 1585, 1900: 2980, 1995: 3872

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken.

LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan ligger centralt invid korsvägen med omgivande bebyggelse. Direkt norr om kyrkan passerar Prästabäcken. Pastorsexpeditionen återfinns i nordöst och Klockaregården i söder. Ett hundratal meter söder om kyrkan ligger det stora gravfältet Jättahögen. Kyrkan ligger centralt i den öppna odlingsbygden som sträcker sig ned mot kusten. Socknen domineras av öppna odlingsmarker med endast begränsade arealer skogsklädda höjder.

RASERAD KYRKA / RUIN -

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Den murade kyrkan består av rektangulärt långhus med halvrund koravslutning i öster. I väster ett stentorn, och på långhusets norra sida en vidbyggd värmecentral.

I: Gråstenskyrka, sannolikt av medeltida ursprung, med romansk planform bestående av ett rektangulärt långhus med smalare rakslutet kor. Eventuellt kan långhuset i ett senare skede, möjligen redan under medeltiden, ha förlängts västerut. I väster ett sekundärt tillfogat torn av okänd ålder (belagt 1654, då det reparerades). Åren 1653-54 tillfogades ett vapenhus i söder. Kyrkan förlängdes österut 1774-76, och fick då ett kor i jämnbredd med långhuset med tresidig östavslutning. Samtidigt tillkom en sakristia på korets norra sida och ett mindre vapenhus framför koringången i sydöst. Tornet förhöjdes 1826, och fick då sitt nuvarande utseende. Hela kyrkan förutom tornet revs 1855 då nytt långhus och kor uppfördes.

II: Långhus och kor byggt 1854-55 efter ritningar av arkitekt Emil Edvard von Rothstein.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Kyrkans nyklassisistiska exteriör är i stort sett oförändrad sedan byggnadstiden. Kyrkan är utvändigt vitputsad. Långhuset täcks av ett sadeltak, valmat över koravslutningen, och tornet har en rundad huv med öppen lanternin. Kyrkan upplyses av rundbågiga fönster. Samtliga portaler är arkitektoniskt framhävda genom från murlivet något framspringande klassicerande omfattningar. Huvudingångar genom tornets bottenvåning samt mitt på långhusets södra och norra sidor. Det invändigt ljusa kyrkorummet täcks av ett flackt, kassetterat tunnvalv. Sakristian är inrymd bakom den stora altaruppsatsen. Kyrkan genomgick 1897 en restaurering, då bland annat det nuvarande innertaket tillkom. Kyrkan har även restaurerats 1932 och i början av 1960-talet. Altaruppsats och predikstol är från den nya kyrkans byggnadstid, och utförda i nyklassicistisk stil.

ÖVRIGA UPPLYSNINGAR - Kyrkan har en dopfunt i driven mässing från 1784, signerad Johan Jacob Humbla.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2001.