Stäng fönster Stockholm kn, JUNO 18 TYSKA S:TA GERTRUDS KYRKA (TYSKA KYRKA)
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| Under Hansans storhetstid slog sig många tyska köpmän ned i Stockholm och under 1300-talets mitt slöt de sig samman i S:ta Gertruds gille. Gillet hade en byggnad med festsal på platsen för den nuvarande kyrkan. Gudstjänsterna hölls i ett eget kapell i Storkyrkan. I och med reformationen drogs S:ta Gertruds gillestuga in till kronan och kom så småningom att användas som gudstjänstlokal. Hit hänvisades den finska och den tyska församlingen. Den tyska församlingen, S:ta Gertruds församling, bildades troligen under 1500-talets andra hälft. Det var och är fortfarande en svensk församling med svensk gudstjänstordning där de flesta gudstjänster hålls på tyska. På 1580-talet började den f d gillestugan byggas om till kapell genom att förlängas åt väster och förses med valv. Willhem Boy, en nederländsk byggmästare var delaktig i byggnationen. År 1607 återlämnades byggnaden till den tyska församlingen. Ett torn restes i väster 1613–18 av Hubert de Besche från Liége. År 1638–42 byggdes det enskeppiga S:ta Gertruds kapell om till en tvåskeppig hallkyrka efter ritningar av byggmästaren och arkitekten Hans Jacob Kristler. Han hade varit verksam i Nürnberg och Riga, vilket bl a är synbart i den skulpterade portalen från 1643 på sydfasaden. Murmästaren Hans Ferster, med härkomst från något tysktalande område, var knuten till bygget som byggmästare och kan ligga bakom gestaltningen av valven. Vid en eldsvåda 1878 brann kyrktornet ned. 1887 var kyrkan restaurerad och ett nytt torn, ritat av arkitekten Julius Raschdorff (1823–1915) från Berlin, stod på plats. |
