Stäng fönster Enköping kn, GRYTA 3:1 GRYTA KYRKA
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| Gryta medeltida kyrka är belägen i en flack dalgång knappt två mil nordost om Enköping. Förbi kyrkan passerade sveakonungarnas eriksgata. Kyrkan är uppförd i gråsten och har långhus med rundat korparti i öster. I norr står en vidbyggd sakristia och i söder ett vapenhus. Utbyggnaden i väster utgör nedre delen av ett torn. Dess övre partier är inte kvar. Den äldsta delen av kyrkan härrör troligen från romansk tid och utgörs av långhuset. Koret var smalare. Senare under medeltiden, troligen någon gång under folkungatiden 1250-1350, revs det gamla koret och ersattes av ett nytt, fullbrett. Under 1400-talet byggdes tornet och sannolikt även sakristian och vapenhuset. År 1578 träffades kyrkan av ett blixtnedslag och eldhärjades. Troligen tillkom den rundade koravslutningen i samband med de renoveringsarbeten som utfördes åren efter branden. 1775 nedtogs överdelen av tornet som visat sig vara i dåligt skick. Tornets bottenvåning ingår idag som en del av långhuset. Valven slogs kring 1400-talets mitt. Tornvalvet är yngst. Både valv och högmurar har målningar i Albertus Pictors stil, enligt en inskrift utförda 1487. Under 1700-talet förstorades fönstren och nya togs upp. De under samma århundrade överputsade kalkmålningarna togs fram vid en renovering 1929-30. De är bäst bevarade i valven. På hög murarna syns endast fragment. Kyrkan har främst exteriört en medeltida prägel, delvis även interiören genom valven med kalkmålningar. Predikstolen är från 1697. I övrigt är inredningen från 1700-talet, både dopstället och den slutna bänkinredningen, altartavlan från 1752 i rokoko av bildhuggaren Olof Gerdman, och altarringen från 1785, även den i rokoko. Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1996-1999 |
