Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Vadstena kn, ÖRBERGA 8:1 ÖRBERGA KYRKA

 Anlaggning - Historik

Historik
Kyrkogårdens historik

Uppgifter om kyrkogårdens historik har i huvudsak hämtats från Östergötlands
länsmuseums topografiska arkiv och bibliotek. Uppgifter om äldre lantmäterikartor är
hämtade från Lantmäteriets websida.

Kyrkogården har sedan medeltiden vuxit fram runt den medeltida kyrkan och omges
fortfarande av den medeltida bogårdsmuren/kyrkogårdsmuren. I den inventering som
utfördes av bogårdsmurar (kyrkogårdsmurar) i Linköpings Stift 2002-2003 står det att
murens höjd är bevarad och att den har varit täckt med sadeltak och slätt
täckningsmaterial. Lantmäterikartor från 1762 och 1780 visar att kyrkogårdens
utsträckning var densamma som idag, med kyrkan placerad i väster på en långsmal
kyrkogård i nord/sydlig riktning.

Under tidig medeltid har begravning skett i själva kyrkan. Tornets bottenvåning har
använts som gravplats. Enligt Ann Catherine Bonnier (Kyrka i bruk) var detta
utmärkande för privat uppförda kyrkor i södra Skandinavien. År 1993 utfördes en
mindre utgrävning i tornet och det framgick att minst två män tidigt blivit begravda här.
På 1950-talet uppmärksammades en gravkalk som fanns i en kista i kyrkans magasin.
Den har troligen påträffats som lösfynd i samband med golvarbeten i kyrkan och hörde
ursprungligen troligen till en prästgrav. Sannolikt är det en präst av högre dignitet som
har begravts i kyrkan under tidigt 1100-tal. (Ullén, Kyrka i bruk)
(Komplettering 2006. Vid dräneringsgrävning intill kyrkan under år 2005 påträffade
man delar av ett tidigkristet gravmonument som återanvänts till en senare begravning.
Även detta är ett belägg för en tidig begravningsverksamhet i kyrkan och på
kyrkogården.)

Öster om tiondeboden på kyrkogårdens södra del finns ett antal gravhällar i kalksten
och stående ålderdomliga gravvårdar. De är från 1600- och 1700-talen. Kanske flyttades
en del hällar ut när trägolvet i kyrkans kor ersattes av ett kalkstensgolv 1951. På
pastorsexpeditionen i Rogslösa förvaras en odaterad plan över kyrkogården i Örberga.
Innanför muren växer en regelbunden trädkrans och träd flankerar även gången från
grinden i söder till södra korsarmen. Kyrkogården är indelad efter olika byar, men
partiet närmast kyrkogårdsmuren har ingen beteckning, inte heller den del som idag är
kvarter V norr om kyrkan. I övrigt är den stora ytan norr om kyrkan markerad som
”Allmän begravningsplats”. Det var inte ovanligt att de enklare gravarna på den s k
”allmänna linjen” utan gravrätt lades norr om kyrkan. Området öster om kyrkan hör till
Kasta, dagens kvarter IX söder om tornet är från norr indelat för Säby, Krigsberga,
Ullnäs och Naddö. På östra sidan mittgången är den stora ytan indelad i sex delar:
Ullevid i nordväst, Mörby i nordöst, Örberga i väster, Nytorp i öster, Arneberga i
sydväst och Luckerstad i sydöst. Blyertsanteckningar i Säbydelen tyder på att varje bys
område var indelat för de olika gårdarna. Indelningen är fortfarande märkbar, eftersom
det finns fler gravvårdar med gårds- och bynamn som står ”på rätt ställe”. Troligen är
planen från första halvan av 1800-talet. Senare övergavs indelningen delvis. Det kan
man bl a se då det finns en gravvård från 1886 för en hemmansägare i Kasta i kvarter I
på kyrkogårdens västra del.

Äldre fotografier, eventuellt från 1938, visar området öster, sydöst och norr om kyrkan.
Det är till stor del öppen gräsmark med enstaka gravvårdar, bl a ett par kors. Detsamma
gäller fotografier på sydöstra delen från 1945. Där kan man även se att det är många
träd planterade utmed södra mittgången och troligen även utmed gången till östra
grinden.