Stäng fönster Vadstena kn, ÖRBERGA 8:1 ÖRBERGA KYRKA
Anlaggning - Historik
Historik |
---|
Kyrkogårdens historik Uppgifter om kyrkogårdens historik har i huvudsak hämtats från Östergötlands länsmuseums topografiska arkiv och bibliotek. Uppgifter om äldre lantmäterikartor är hämtade från Lantmäteriets websida. Kyrkogården har sedan medeltiden vuxit fram runt den medeltida kyrkan och omges fortfarande av den medeltida bogårdsmuren/kyrkogårdsmuren. I den inventering som utfördes av bogårdsmurar (kyrkogårdsmurar) i Linköpings Stift 2002-2003 står det att murens höjd är bevarad och att den har varit täckt med sadeltak och slätt täckningsmaterial. Lantmäterikartor från 1762 och 1780 visar att kyrkogårdens utsträckning var densamma som idag, med kyrkan placerad i väster på en långsmal kyrkogård i nord/sydlig riktning. Under tidig medeltid har begravning skett i själva kyrkan. Tornets bottenvåning har använts som gravplats. Enligt Ann Catherine Bonnier (Kyrka i bruk) var detta utmärkande för privat uppförda kyrkor i södra Skandinavien. År 1993 utfördes en mindre utgrävning i tornet och det framgick att minst två män tidigt blivit begravda här. På 1950-talet uppmärksammades en gravkalk som fanns i en kista i kyrkans magasin. Den har troligen påträffats som lösfynd i samband med golvarbeten i kyrkan och hörde ursprungligen troligen till en prästgrav. Sannolikt är det en präst av högre dignitet som har begravts i kyrkan under tidigt 1100-tal. (Ullén, Kyrka i bruk) (Komplettering 2006. Vid dräneringsgrävning intill kyrkan under år 2005 påträffade man delar av ett tidigkristet gravmonument som återanvänts till en senare begravning. Även detta är ett belägg för en tidig begravningsverksamhet i kyrkan och på kyrkogården.) Öster om tiondeboden på kyrkogårdens södra del finns ett antal gravhällar i kalksten och stående ålderdomliga gravvårdar. De är från 1600- och 1700-talen. Kanske flyttades en del hällar ut när trägolvet i kyrkans kor ersattes av ett kalkstensgolv 1951. På pastorsexpeditionen i Rogslösa förvaras en odaterad plan över kyrkogården i Örberga. Innanför muren växer en regelbunden trädkrans och träd flankerar även gången från grinden i söder till södra korsarmen. Kyrkogården är indelad efter olika byar, men partiet närmast kyrkogårdsmuren har ingen beteckning, inte heller den del som idag är kvarter V norr om kyrkan. I övrigt är den stora ytan norr om kyrkan markerad som ”Allmän begravningsplats”. Det var inte ovanligt att de enklare gravarna på den s k ”allmänna linjen” utan gravrätt lades norr om kyrkan. Området öster om kyrkan hör till Kasta, dagens kvarter IX söder om tornet är från norr indelat för Säby, Krigsberga, Ullnäs och Naddö. På östra sidan mittgången är den stora ytan indelad i sex delar: Ullevid i nordväst, Mörby i nordöst, Örberga i väster, Nytorp i öster, Arneberga i sydväst och Luckerstad i sydöst. Blyertsanteckningar i Säbydelen tyder på att varje bys område var indelat för de olika gårdarna. Indelningen är fortfarande märkbar, eftersom det finns fler gravvårdar med gårds- och bynamn som står ”på rätt ställe”. Troligen är planen från första halvan av 1800-talet. Senare övergavs indelningen delvis. Det kan man bl a se då det finns en gravvård från 1886 för en hemmansägare i Kasta i kvarter I på kyrkogårdens västra del. Äldre fotografier, eventuellt från 1938, visar området öster, sydöst och norr om kyrkan. Det är till stor del öppen gräsmark med enstaka gravvårdar, bl a ett par kors. Detsamma gäller fotografier på sydöstra delen från 1945. Där kan man även se att det är många träd planterade utmed södra mittgången och troligen även utmed gången till östra grinden. |