Stäng fönster Älmhult kn, VIRESTAD 3:1 VIRESTADS KYRKA
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| HISTORIK FRÅN KYRKOBYGGNADER 1760-1860 - Kyrkan uppfördes på den gamla kyrkans plats 1799-1800 av murmästaren Carl Hellsten och byggmästaren Peter Viberg från Åkvarn i Nottebäck. Beslut om utvidgning av den medeltida stenkyrkan hade tagits redan 1787, då ritningar anskaffades. Bygget fördröjdes dock och 1797 förelåg ny ritning, utförd vid ÖIÄ, sannolikt av Per Wilhelm Palmroth, och stadfäst samma år. Vid uppförandet skedde dock flera förändringar. PLAN OCH MATERIAL - Rektangulärt kyrkorum med torn i väster och utbyggd sakristia i öster. Planen följer den stadfästa ritningen frånsett tillägg av sakristian i öster samt mittportalen på södra långsidan. Huvudingången är placerad i tornet. Separat ingång till sakristian från söder. Uppförd av sten, putsad och vitkalkad med slätputsade lister och omfattningar. På ritningen markeras äldre murverk som ingående i norra långhusväggens mittparti samt i mittpartiet i korets östvägg. Taktäckningen utgörs av kopparplåt, ursprungligen omtalas rödtjärad spån. EXTERIÖR - På den stadfästa ritningen ingår ingen fasad av långhuset, endast en västfasad med tornet. Den enkla, klassicerande fasaden med höga, stickbågiga fönster och en mycket enkel sydingång med samma bredd som fönstret ovanför utformades av byggmästaren. Runt tornportalen tillades en rusticerad omfattning. Tornets, enligt byggmästare Wiberg, "platta och otjenliga form" (sockenstämmoprotokoll), vilket avsåg den i flera steg avtrappade huven, ersattes av en karnisformad huv med balustrad och åttkantig lanternin, delvis inspirerad av ritningen från 1787. Exteriören är oförändrad sedan byggnadstiden frånsett att tornur 1810 insattes i kupor på tornhuven och att lanterninen glasats och klätts med kopparplåt. Kupor men med rikare utformning återfinns även på tornhuven på ritningen från 1787. INTERIÖR - Kyrkorummet präglas av den stora altartavla som Pehr Hörberg år 1800 utförde för sin födelseförsamlings kyrka. I tavlans vänstra hörn är ingången till sakristian infälld. Interiören har i samband med senare renoveringar genomgått smärre förändringar. 1871 tillkom den nuvarande altarringen och predikstolen. Orgelfasaden härrör från 1857. Bänkinredningens dörrar är dekorerade med blommotiv samt har även kvar sin numrering. Grundtonen utgörs av brun lasyr med lister i guld eller gult, vilket man tydligen gjorde avsteg från när det gäller bänkfasadernas dörrar. De blev dock senare övermålade. Den nuvarande färgsättningen i kyrkorummet tillkom vid renoveringen 1956. Ljuskronorna har kvar sin ursprungliga placering över mittgången och läktaren är ej underbyggd. Källa: Kyrkobyggnader 1760-1860. Del 2, Småland och Öland. 1993 |
