Stäng fönster Gotland kn, GOTHEM KYRKOGÅRDEN 1:1 GOTHEM KYRKA
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| Kyrkobyggnaden Gothem kyrka är i sin helhet uppförd under medel¬tiden. Den byggdes som församlingskyrka för Gothem församling, och används fortfarande för detta ändamål. Kyrkans äldsta delar är koret med sakristian och absiden, vilka kom till vid en byggnads¬etapp i början av 1200-talet som ersättning för en äldre, romansk stenkyrkas korparti. Grundresterna av denna äldre kyrkobyggnad – från 1100-talet – påträffades under golvet i kyrkan vid den senaste invändiga restaureringen 1949-50. Det nuvarande långhuset byggdes vid mitten av 1200-talet. Av allt att döma var avsikten att dess västra del skulle förses med ett torn. Planerna ändrades, och under senare delen av 1200-talet påbörjades det nuvarande tornet omedelbart väster om långhuset. Efter ett längre uppehåll fullbordades tornbygget vid 1300-talets mitt. Det kröntes då med stor sannolikhet av en spetsig tornhuv liknande dem i t.ex. Rone eller Öja. Den övre delen av tornet rätades vid bygget upp i förhållande till den nedre delen. Vid sidan av kyrktornen på Domkyrkan i Visby samt tornen i Lärbro och Vamlingbo m.fl. torde Gothem kyrka ha haft det högsta tornet på Gotland. Den murade delen av tornet är f.ö. enligt tillgängliga uppgifter fortfarande högst på ön (ca 42,5 m). Höjden till flöjeln är ca 52,0 m. Även i övrigt är kyrkan en av Gotlands stör¬sta, bl.a. uppgår de totala takytorna till ca 1 000 m2 och de totala, putsade fasadytorna till ca 1 380 m2 Kyrkans samtliga tak har av allt att döma alltid varit täckta med bräder (på tornet tornpanel, i övrigt faltak). Kyrkan har genomgått mycket få utvändiga förändringar sedan byggnadstiden. Den mest iögonfallande är ombyggnaden av den förmodade, spetsiga tornhuven till ett sadeltak. När den utförts är ovisst, man har antagit att det skett i samband med en brand på 1400-talet, men säkra uppgifter saknas. Större reparationer på torntaket har i modern tid skett 1879, 1933 och 1997. Invändigt har kyrkorummet under efterreformatorisk tid inretts med bänkar, predikstol, altaruppsats m.m. |
